Vallentuna kommun har beslutat att riva Brottby mejeri som ligger tvärs över vägen från bensinstationen (Bilisten). Hembygdsföreningen frågade mig om jag kunde skriva ihop vad som är känt om mejeriet. Mycket hade jag redan gjort, så det var egentligen mest att komplettera texten.
Det nämns ju en del Vallentunabor, som du kanske kan ha någon nytta av.
Det känns som man är urgammal; jag har träffat mejerskan Olga Maria när jag besökte hennes man Torsten Almén då vi diskuterade konsekvenser för djurlivet av att nya E3, senare E18, drogs över Toftestas ägor som ju ägdes av Torsten.
/Hans-Georg
Brottby mejeri
På 1700-talets början, men antagligen ännu tidigare, etablerades bebyggelse där segelleden från Trälhavet upp i mellersta Uppland (”Långhundraleden”) och postvägen till Grisslehamn korsade varandra. Området benämndes Garnsbro och hittas först på en karta över Stockholms skärgård från 1714.
I Garnsbro-området fanns under främst 1800-talet en mängd verksamheter. Viktigast var kanske handelsboden, som etablerades kring 1850. I handelsboden inrymdes också poststationen och senare telefonväxeln (men det senare har varierat). Handelsboden låg, tillsammans med krog och hotell på Brottby-sidan av ån. På andra sidan fanns under hela andra av halvan av 1800-talet ett garveri, som måste varit ett av de större företagen i Össebybygden. Till garveriet hörde också slakteri, även om det inte är så välbelagt som garveriet.
På Sundbysidan av ån etablerades också efter hand ett mejeri. Det går inte att säga helt exakt när mejeriet byggdes, men det borde vara åren kring 1885. 1887 i december finns den första mejerskan, Alma Fredrika Lundqvist, antecknad.
I dag finns inte mycket av industrimiljön vid Garnsbro kvar. På Sundbysidan är mejeriet en av endast två byggnader, Mejeriet och den parstuga som ofta kallas ”Sundbytorpet” och som ligger längs Sundbyvägen på dess västra sida. ”Sundbytorpet” har sannolikt varit bostad åt garvarmästaren på Brottby garveri (ibland kanske två garvarmästare, det varierade lite, men det fanns två bostäder i stugan). Byggår för parstugan är omkring 1840, av byggtekniken att döma (kyrkböckerna ger ganska magra uppgifter om när huset tillkom).
Det antecknas i husförhörsboken att Brottby mäjeri ägs av ett bolag, men vilka ägarna är nämns aldrig.
Olga Maria Johansson g. Almén, mejerska 1924-1925. Från Vallentuna bildarkiv. Fotot anges taget 1920 vilket inte kan stämma.
Mejeriet lades ned på hösten 1929, då den sista mejerskan, Sigrid Elin Andersson, flyttar bort. Orsaken var att båttrafiken mellan Brottby och Stockholm lades ned 1927 och mejeriets mjölk hade transporterats med båten till Stockholm varje morgon. Konkurrensen med bättre belägna mejerier från Stockholm räknat, medförde att det inte längre lönade sig att bedriva mejeri i Össeby. Därefter har mejeriet under en tid varit bland annat tvättinrättning och verkstad.
1941 ägs mejeriet av köpman Gustaf Lindblom i Stockholm (som också äger Brottby gård) och bebos av tvättidkaren Johan Kristian Olofsson med hustru och dotter.
I början av 1950-talet var det fortfarande lokaler för tvättinrättning samt 1 bostadslägenhet om 1 rum, 1 kök, 1 hall. Verksamheten drevs som Firma Brottby tvättinrättning. Huset disponeras även då av tvätteriidkare Christian och Elna Olofsson. Ägare är Isak Larsson (Sveriges bebyggelse 1951, efter Uno Sköld).
Tvättinrättningen i början av 1950-talet (Från Sveriges bebyggelse 1951. Uno Sköld)
Det
finns en lite irriterande egenhet hos husförhören i Össeby-Garns socken och det
är att man som regel inte för personerna i Brottby by på det hus de bodde i,
utan alla förs samman i klump under huvudgårdarna. Några mejerskor kan därför
ha passerat utan att uppmärksammas av mig. Det finns dock ett antal mejerskor
antecknade som boende på mejeriet, men listan har luckor.
Ett klassiskt foto av Garnsbro ca 1907. Mejeriet är det vita huset strax till höger om ångaren Åkers kanal. Bakom mejeriet ligger ”Sundbytorpet”. Alla andra byggnader utom det vita huset till vänster (”Wetterviks villa”) och den ladliknande byggnaden till vänster om villan är borta. Även Brottby kvarn längst bort till vänster är kvar, men räknas normalt inte som en del av Garnsbro-området. Foto från Frukthammars hammare. Ur hembygdsföreningens arkiv.
Det kan tyckas märkligt att mejeriet heter Brottby mejeri, eftersom det ligger på Sundbysidan om bron. Men Brottby by ägde en del av området närmast bron, även på den östra sidan. Det lär ha sin grund i att underhållet av bron skulle skötas av den by, på vars mark bron hade sina fästen. Därför ”landar” bron i byn Sundby på Brottbykartorna och i Brottby by (bägge sidorna) på Sundbykartorna. Men det blev tydligen till slut så, att Brottby verkar ha ägt marken på bägge sidorna om bron och därmed fått ansvaret för skötseln av hela bron.
I området finns tre äldre byggnader som har knytning till jordbruket, speciellt kreatursskötseln: kvarnen, garveribostaden och mejeriet. Korna levererade ju mjölk till mejeriet och läder till garveriet (förutom att köttet togs omhand på slakteriet). Brottby kvarn var en s.k. gröpekvarn, dvs. den producerade en mycket grovmalen, müsliliknande massa, vilken blöttes upp och användes som föda till korna (kunde också användas vid öltillverkning).
Uppdaterat 20250606/ H-G Wallentinus
Noterade
mejerskor:
Alma Fredrika
Lundqvist, mäjerinna, f. 1860-06-12 i Enköpings Näs (Upl)
flyttade in från Väddö 1887-12-01 och vidare till Gottröra 1888-11-14
Emma Charlotta Grönborg
(f. Pettersson), jungfru, f. 1862-05-07 i Vallentuna (Upl) (ev. bara boende
där) flyttade in från Vallentuna 1895-11-18 och vidare till Närtuna 1897-01-12.
Emma Augusta
Fredrika Jonsson (f. Melin), mäjerska, f. 1853-08-23 i Sanda (Gtl).
flyttade in från Sorunda 1896-11-14 och flyttade vidare till Taxinge (Srm)
1897-11-10
Elin Augusta
Wåhlin (f. Karlsson), mäjerska, f. 1877-01-02 i Långbro, Össeby-Garn (Upl)
flyttade in från Östra Ryd 1899-12-31 och vidare till Vada 1901-11-28. Hon
avlider i Vadatorp, Vada, 1968 (91 år gammal).
Klara Kristina
Lindberg (f. Turesson), mäjerska/mäjerinna, f. 1879-07-18 i Kastlösa (Sm).
flyttar in från Östermalm 1901-07-04 och vidare till Gottröra 1901-10-12.
Återkommer 1902-11-07 från Gottröra och flyttar vidare till Angarn 1903-11-04
Charlotta Sofia
Vilhelmina Johansson (g. Axelsson), bitr. mäjerska, f. 1893-03-26 i Vada.
flyttar in från Lilla Garn 1901 och vidare till Östermalm 1902-10-12
Kristina Matilda
Pettersson, mäjerinna, f. 1846-07-17 i Vallentuna (Upl)
flyttar in från Österåker 1901-11-08 och flyttar vidare till Sundby 1904 och
Sjöberg 1905. Hon avlider där 1907.
Karolina Albertina
Fyhr (f. Schill), mejerska, f. 1887-01-29 i Västermo (Srm).
flyttar in från Maria (Sth) 1916-10-21. Gifter sig med handlanden Karl Johan
Fyhr i Brottby handelslägenhet och flyttar därefter till Husby Ärlinghundra
1918-07-23.
Maria Ottilia(na)
Söderqvist, mejerska, f. 1885-09-30 i Husby-Långhundra (Upl).
flyttar in från Gottröra 1918-12-02 och flyttar vidare till Matteus (Sth)
1922-05-24
Olga Maria Almén
(f. Johansson), mejerska, f. 1900-03-21 i Edebo (Upl).
flyttar in från Rimbo 1924-03-26. Gifter sig 1 november 1925 med Åke Johan
Lennart Almén på Toftesta och flyttar dit 1925-11-23. Hon avlider där 1995, nästan
95 år gammal.
Maria Josefina Frilund
(f. Fredriksson), mejerska, f. 1902-05-25 i Estuna (Upl)
flyttar in från Edsbro 1925-12-17 och tillbaka till Edsbro 1926-06-18.
Sigrid Elvira (Elin)
Andersson, mejerska, f. 1904-01-16 i Edsbro (Upl)
flyttar in från Edebo 1926-10-30 och vidare till Markim 1929-10-25 och blir
därmed den sista mejerskan på Brottby mejeri. 1931 börjar personer utan
anknytning till mejeriverksamhet flytta in.
Notering: August
Olof Holm f.1847-01-21 i Stockholm, arbetare/vedhuggare, boende på Sundbyberg,
Sundby, antecknas som ”mäjerihantlangare” i husförhörsboken för åren 1908-1917.
När Sundbybergstomten röjdes 2012 hittades ett lock från en större mjölkkanna (av
den typ som fotot ovan visar).
Husförhörslängder/församlingsböcker:
Össeby-Garn AI:16 (1890-1895), s. 28
Össeby-Garn AIIa:1 (1896-1900) , s. 30
Össeby-Garn AIIa:3 (1901-1908), s. 31
Össeby-Garn AIIa:6 (1908-1917), s. 32
Össeby-Garn AIIa:9 (1918-1935), s. 33
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar