torsdag 10 juli 2025

Brottby mejeri

Hej!
Vallentuna kommun har beslutat att riva Brottby mejeri som ligger tvärs över vägen från bensinstationen (Bilisten). Hembygdsföreningen frågade mig om jag kunde skriva ihop vad som är känt om mejeriet. Mycket hade jag redan gjort, så det var egentligen mest att komplettera texten.
Det nämns ju en del Vallentunabor, som du kanske kan ha någon nytta av.

Det känns som man är urgammal; jag har träffat mejerskan Olga Maria när jag besökte hennes man Torsten Almén då vi diskuterade konsekvenser för djurlivet av att nya E3, senare E18, drogs över Toftestas ägor som ju ägdes av Torsten.
/Hans-Georg

Tack snälla, snälla Hans-Georg!

Vilket härligt tidsdokument!

Varmt tack än en gång...

Monica

Brottby mejeri

På 1700-talets början, men antagligen ännu tidigare, etablerades bebyggelse där segelleden från Trälhavet upp i mellersta Uppland (”Långhundraleden”) och postvägen till Grisslehamn korsade varandra. Området benämndes Garnsbro och hittas först på en karta över Stockholms skärgård från 1714.

I Garnsbro-området fanns under främst 1800-talet en mängd verksamheter. Viktigast var kanske handelsboden, som etablerades kring 1850. I handelsboden inrymdes också poststationen och senare telefonväxeln (men det senare har varierat). Handelsboden låg, tillsammans med krog och hotell på Brottby-sidan av ån. På andra sidan fanns under hela andra av halvan av 1800-talet ett garveri, som måste varit ett av de större företagen i Össebybygden. Till garveriet hörde också slakteri, även om det inte är så välbelagt som garveriet.

På Sundbysidan av ån etablerades också efter hand ett mejeri. Det går inte att säga helt exakt när mejeriet byggdes, men det borde vara åren kring 1885. 1887 i december finns den första mejerskan, Alma Fredrika Lundqvist, antecknad.

I dag finns inte mycket av industrimiljön vid Garnsbro kvar. På Sundbysidan är mejeriet en av endast två byggnader, Mejeriet och den parstuga som ofta kallas ”Sundbytorpet” och som ligger längs Sundbyvägen på dess västra sida. ”Sundbytorpet” har sannolikt varit bostad åt garvarmästaren på Brottby garveri (ibland kanske två garvarmästare, det varierade lite, men det fanns två bostäder i stugan). Byggår för parstugan är omkring 1840, av byggtekniken att döma (kyrkböckerna ger ganska magra uppgifter om när huset tillkom).

Det antecknas i husförhörsboken att Brottby mäjeri ägs av ett bolag, men vilka ägarna är nämns aldrig.

Olga Maria Johansson g. Almén, mejerska 1924-1925. Från Vallentuna bildarkiv. Fotot anges taget 1920 vilket inte kan stämma.

Mejeriet lades ned på hösten 1929, då den sista mejerskan, Sigrid Elin Andersson, flyttar bort. Orsaken var att båttrafiken mellan Brottby och Stockholm lades ned 1927 och mejeriets mjölk hade transporterats med båten till Stockholm varje morgon. Konkurrensen med bättre belägna mejerier från Stockholm räknat, medförde att det inte längre lönade sig att bedriva mejeri i Össeby. Därefter har mejeriet under en tid varit bland annat tvättinrättning och verkstad.

1941 ägs mejeriet av köpman Gustaf Lindblom i Stockholm (som också äger Brottby gård) och bebos av tvättidkaren Johan Kristian Olofsson med hustru och dotter.

I början av 1950-talet var det fortfarande lokaler för tvättinrättning samt 1 bostadslägenhet om 1 rum, 1 kök, 1 hall. Verksamheten drevs som Firma Brottby tvättinrättning. Huset disponeras även då av tvätteriidkare Christian och Elna Olofsson. Ägare är Isak Larsson (Sveriges bebyggelse 1951, efter Uno Sköld).

Tvättinrättningen i början av 1950-talet (Från Sveriges bebyggelse 1951. Uno Sköld)

Det finns en lite irriterande egenhet hos husförhören i Össeby-Garns socken och det är att man som regel inte för personerna i Brottby by på det hus de bodde i, utan alla förs samman i klump under huvudgårdarna. Några mejerskor kan därför ha passerat utan att uppmärksammas av mig. Det finns dock ett antal mejerskor antecknade som boende på mejeriet, men listan har luckor.

Ett klassiskt foto av Garnsbro ca 1907. Mejeriet är det vita huset strax till höger om ångaren Åkers kanal. Bakom mejeriet ligger ”Sundbytorpet”. Alla andra byggnader utom det vita huset till vänster (”Wetterviks villa”) och den ladliknande byggnaden till vänster om villan är borta. Även Brottby kvarn längst bort till vänster är kvar, men räknas normalt inte som en del av Garnsbro-området. Foto från Frukthammars hammare. Ur hembygdsföreningens arkiv.

Det kan tyckas märkligt att mejeriet heter Brottby mejeri, eftersom det ligger på Sundbysidan om bron. Men Brottby by ägde en del av området närmast bron, även på den östra sidan. Det lär ha sin grund i att underhållet av bron skulle skötas av den by, på vars mark bron hade sina fästen. Därför ”landar” bron i byn Sundby på Brottbykartorna och i Brottby by (bägge sidorna) på Sundbykartorna. Men det blev tydligen till slut så, att Brottby verkar ha ägt marken på bägge sidorna om bron och därmed fått ansvaret för skötseln av hela bron.

I området finns tre äldre byggnader som har knytning till jordbruket, speciellt kreatursskötseln: kvarnen, garveribostaden och mejeriet. Korna levererade ju mjölk till mejeriet och läder till garveriet (förutom att köttet togs omhand på slakteriet). Brottby kvarn var en s.k. gröpekvarn, dvs. den producerade en mycket grovmalen, müsliliknande massa, vilken blöttes upp och användes som föda till korna (kunde också användas vid öltillverkning).

Uppdaterat 20250606/ H-G Wallentinus

Noterade mejerskor:

Alma Fredrika Lundqvist, mäjerinna, f. 1860-06-12 i Enköpings Näs (Upl)
flyttade in från Väddö 1887-12-01 och vidare till Gottröra 1888-11-14

Emma Charlotta Grönborg (f. Pettersson), jungfru, f. 1862-05-07 i Vallentuna (Upl) (ev. bara boende där) flyttade in från Vallentuna 1895-11-18 och vidare till Närtuna 1897-01-12.

Emma Augusta Fredrika Jonsson (f. Melin), mäjerska, f. 1853-08-23 i Sanda (Gtl).
flyttade in från Sorunda 1896-11-14 och flyttade vidare till Taxinge (Srm) 1897-11-10

Elin Augusta Wåhlin (f. Karlsson), mäjerska, f. 1877-01-02 i Långbro, Össeby-Garn (Upl)
flyttade in från Östra Ryd 1899-12-31 och vidare till Vada 1901-11-28. Hon avlider i Vadatorp, Vada, 1968 (91 år gammal).

Klara Kristina Lindberg (f. Turesson), mäjerska/mäjerinna, f. 1879-07-18 i Kastlösa (Sm).
flyttar in från Östermalm 1901-07-04 och vidare till Gottröra 1901-10-12.
Återkommer 1902-11-07 från Gottröra och flyttar vidare till Angarn 1903-11-04

Charlotta Sofia Vilhelmina Johansson (g. Axelsson), bitr. mäjerska, f. 1893-03-26 i Vada.
flyttar in från Lilla Garn 1901 och vidare till Östermalm 1902-10-12

Kristina Matilda Pettersson, mäjerinna, f. 1846-07-17 i Vallentuna (Upl)
flyttar in från Österåker 1901-11-08 och flyttar vidare till Sundby 1904 och Sjöberg 1905. Hon avlider där 1907.

Karolina Albertina Fyhr (f. Schill), mejerska, f. 1887-01-29 i Västermo (Srm).
flyttar in från Maria (Sth) 1916-10-21. Gifter sig med handlanden Karl Johan Fyhr i Brottby handelslägenhet och flyttar därefter till Husby Ärlinghundra 1918-07-23.

Maria Ottilia(na) Söderqvist, mejerska, f. 1885-09-30 i Husby-Långhundra (Upl).
flyttar in från Gottröra 1918-12-02 och flyttar vidare till Matteus (Sth) 1922-05-24

Olga Maria Almén (f. Johansson), mejerska, f. 1900-03-21 i Edebo (Upl).
flyttar in från Rimbo 1924-03-26. Gifter sig 1 november 1925 med Åke Johan Lennart Almén på Toftesta och flyttar dit 1925-11-23. Hon avlider där 1995, nästan 95 år gammal.

Maria Josefina Frilund (f. Fredriksson), mejerska, f. 1902-05-25 i Estuna (Upl)
flyttar in från Edsbro 1925-12-17 och tillbaka till Edsbro 1926-06-18.

Sigrid Elvira (Elin) Andersson, mejerska, f. 1904-01-16 i Edsbro (Upl)
flyttar in från Edebo 1926-10-30 och vidare till Markim 1929-10-25 och blir därmed den sista mejerskan på Brottby mejeri. 1931 börjar personer utan anknytning till mejeriverksamhet flytta in.

Notering: August Olof Holm f.1847-01-21 i Stockholm, arbetare/vedhuggare, boende på Sundbyberg, Sundby, antecknas som ”mäjerihantlangare” i husförhörsboken för åren 1908-1917. När Sundbybergstomten röjdes 2012 hittades ett lock från en större mjölkkanna (av den typ som fotot ovan visar).

Husförhörslängder/församlingsböcker:

Össeby-Garn AI:15 (1886-1890), s. 404
Össeby-Garn AI:16 (1890-1895), s. 28
Össeby-Garn AIIa:1 (1896-1900) , s. 30
Össeby-Garn AIIa:3 (1901-1908), s. 31
Össeby-Garn AIIa:6 (1908-1917), s. 32
Össeby-Garn AIIa:9 (1918-1935), s. 33

_________________________________________________________________________

Sveriges bebyggelse, landsbygden, Stockholms län sid 814

Boken är odaterad men kom ut 1951 eller 1952.

Bussen vänder där.

Blev möjligen senare lagerlokal för Edströms bygg

Någon anordnade bilträffar där varje tisdag i två år. Troligen i kommunens ägo då.

Ingen succé. Evenemanget lever vidare i Ösby (nästa gård) med bla hamburgervagn.

Källa: Larsa

onsdag 27 mars 2024

UFO-Vågen i Vallentuna 1974

I mars 1974 gör ett hundratal människor oförklarliga UFO-observationer på landsbygden utanför Vallentuna, tre mil norr om centrala Stockholm. Det vittnas om enorma ljussken, ljudlöst flygande föremål, märkliga avtryck i marken och störningar på tv-apparater och telefonlinjer. En del upplever även en kroppslig påverkan och får fysiska skador. Både media och svensk militär visade ett stort intresse för fallet, men gåtan har förblivit olöst i 50 år. I den här dokumentären får du höra vittnesmål från flera personer som aldrig tidigare vågat berätta om sina skrämmande upplevelser. Du får dessutom ta del av nyfunna ledtrådar i jakten på en förklaring till ett av Sveriges största mysterium. https://naudio.app/

Del 1: 00:00-34:52 Del 2: 35:53-01:10:27 Del 3: 01:10:28-01:50:57

UFO-vågen i Vallentuna del 1-3

Hillevi Andersson, vittne Mats Bergfors, vittne Klas Aspegren, vittne och hemvärnsman Marianne Eriksson, vittne Helene Tungel, vittne Agneta Bergqvist, vittne “Sara Magnusson”, vittne

Vallentunavågen - UFO-mysteriet som blev en världsnyhet 1974 (dokumentär)

onsdag 20 september 2023

Apoteket, historien om...

Monica Welander frågar i Uno Skölds facebookgrupp:

- Var låg apoteket på 1960-talet?

Diskussion utbröt förstås, som alltid när det ställs spännande frågor om Vallentuna. Jag har botaniserat i bildarkivet och citerar några av er. Säg till om ni inte vill bli nämnda så raderar jag.

Björn Uhrenius:

Ja det är riktigt att min far hade rätt att förmedla recept i färghandeln på 50 och 60-talen. Butiken hette då Vallentuna färg och sjukvårdsaffär.
Mvh Björn Uhrenius.

Vallentuna färghandel ägdes av Hans Uhrenius. Affären låg på Centralvägen. Anställd var Birgitta Lundvall, som senare gifte sig med Bo Carlsson. Sonen Björn Uhrenius ryckte in som biträde då och då. Okänd fotograf omkr 1955. Vallentuna bildarkiv.

Hans Uhrenius öppnade Vallentuna färghandel på Centralvägen 21 oktober 1951. Bilden är från 10-årsjubileet 1961 då första kunden var Irmelin Bjarne. Affären var registrerad som Vallentuna färg- och sjukvårdsaffär men hade aldrig det namnet på skyltarna.

Maj Roos köpte affären 1 november 1965. På Uhrenius tid fanns apoteksförråd i affären som då var knuten till Beckers, eftersom Uhrenius arbetat där förut. Färghandeln upphörde vid årsskiftet 2004-2005, sista innehavare var Sofija och Lars Mård, som eftrträdde Sten Ahrneteg.

Okänd fotograf 31/10 1961. Vallentuna bildarkiv.

Irene Johansson:

När jag jobbade i färgaffären i början av 60 talet så fanns där tillgång till inlämning av recept som uthämtades dagen efter. Kom med tåget. En del lättare "medikamenter" mot hosta och värk mm. kunde man handla över disk.

Monica Doverhall:

ok jag kommer ihåg att man var hos Dr Klingsborg och fick recept och sen till färgaffären och lämnade in och åkte hem med farbror Fors och pappa hämta dagen efter.

Britt-Marie Lindgren:

Så var det. Jag jobbade där ett par år i sluet av 60-talet. Maj Roos ägde färghandeln . Vi tog emot recept och lämnade ut medicin.

Apoteket Runan

På 1970-talet var apoteket inrymt i en barack i bortre änden av Centralvägen/Gärdesvägen.

Baracken blev senare leksaksaffär och till sist en del av Folkets hus.

Apoteket Runan var inrymt i en träbarack på Vårvägen??? fram till Tunahusets invigning 1 oktober 1973 då apoteket fick lokaler i Tunahuset. Tidigare fick valletunaborna hämta medicin på Vallentuna järnvägsstation och i Vallentuna färghandel. Hösten 1973 flyttade Leksakhuset in i baracken. Baracken blev till slut en del av Fokets hus i hörnet Banvägen–Hövdingavägen.
Fotograf: Josef Andersson 1970. Vallentuna bildarkiv.

Utsikt mot söder från en lägenhet med adress Skördevägen. T v syns baksidan av husen med adress Centralvägen, parken samt baracken med apoteket Runan. I bakgrunden syns Vallentuna kyrka och Klockargård samt längst t h den första villan på Prästgårdsgärdet

Fotograf Jan Ek 1970. Vallentuna bildarkiv.

Utsikt från infarten mot Vallentuna kyrka ut mot Prästgårdsgärdet Fr v enfamiljshus med adress Gärdevägen i bildens mitt i förgrunden Leksakshuset tidigare Apoteket Runan med flerfamiljshusen bakom med adress Skördevägen T h syns gaveln på husen vid Centralvägen
Fotograf: Yngve Sjögren 20/10 1974. Vallentuna bildarkiv.

Folket Hus vid Banvägen i Vallentuna. höger del av huset byggdes ursprungligen som Apotek vid Vårvägen. När Apoteket Runan öppnades i Tunahuset oktober 1973 öppnade Torbjörn Hiller "Leksakshuset" i lokalen. 1982 flyttade Leksakshuset in i Torghuset. Folkets Hus köpte huset 1982 och det flyttades till tomten Banvägen-Hövdingavägen och byggdes till med en vinkelbyggnad parallell med Banvägen och invigdes 30 april 1983
Fotograf: Gun Hillbo i april 2000. Vallentuna bildarkiv.

Hette vägsnutten Vårvägen?

När och var togs bilden nedan?

Apoteket Runan i Vallentuna öppnade i en barack på Vårvägen ???. Tidigare hade Vallentunaborna hämtat sin medicin i Vallentuna färgaffär på Centralvägen (nuv.mäklarfirma). Apotekare Kerstin Hansson t v. När Tunahuset stod klar t i oktober 1973 flyttade Apoteket Runan dit Folkets Hus köpte baracken 1982 och den flyttades till tomten Banvägen-Hövdingavägen och byggdes till med en vinkelbyggnad parallell med Banvägen och invigdes 30 april 1983.
Fotograf: Kurt Jonsson 1960 (???) Vallentuna bildarkiv.

Därefter inrymdes apotket i Tunahuset (rakt fram i bild) till höger om Gullaksens frisersalong Kam & Sax och Vallentuna Blomsteraffär. Därifrån flyttades Apoteket Runan till Coop-huset (Konsum, mitt emot ICA) 1993.

Torghandel med frukt och grönt på Tuna torg. Till vänster ligger Torghuset med skoaffär, present- och guldaffär, frisör, elbutik, kemtvätt och klädbutiker. Till höger syns Tunahuset med frisör på hörnet och en blomsterhandel. Till höger om den fanns Apoteket Runan.
Fotograf: Yngve Sjögren 15/6 1993

Idag - 2023 - finns två apotek i Vallentuna centrum. Apoteket i Coop-huset finns kvar och heter nu Apotek Hjärtat.

Apotek Hjärtat i Coop-huset (Konsumhuset mitt emot ICA), Torggatan 20, Vallentuna Centrum
Foto: Fastpartner Vallentuna Centrum (Hör av er om ni vill att jag ska ta bort bilden!)
Apotek Runan flyttade nog dit i mitten av 1990-talet när huset byggdes.

Och

Apoteksgruppen i Torghuset, Tuna torg 6-12, Vallentuna
Foto: Fastpartner Vallentuna Centrum (Hör av er om ni vill att jag ska ta bort bilden!)
Apoteksgruppen inryms i före detta Björns Herrmode.

fredag 30 december 2022

Lindöprojektet

Runstenar

Första glödlampan i Vallentuna

onsdag 15 juni 2022

Ormstaskolan

Avslutning i Ormstaskolan.

Fotograf okänd okänt år.

Ormstaskolan, mellanstadiets lokaler med fotbolls- och idrottsplan 1994
(från Åbyholmsvägen / senare Lindholmsvägen)
Foto: Svante Berg. Vallentuna bildarkiv.

Ormstaskolan, lågstadiets lokaler närmast Ormstavägen 1994.
Foto: Svante Berg. Vallentuna bildarkiv.

Aftonbladet
Storbrand i Vallentunaskola

Av:
Sofia Roström Andersson
Martin Nilsson

PUBLICERAD: 20 MAJ 2014
UPPDATERAD: 20 MAJ 2014

Skolan totalförstördes i branden.Foto: P-O SÄNNÅS

Den flera hundra kvadratmeter stora byggnaden slukades i lågorna.

I natt brann en del av Ormstaskolan i Vallentuna i natt ner till grunden.
Polisen har inlett en förundersökning om mordbrand.
Sju polispatruller och brandmän från tre stationer ryckte ut efter larmet om brand i Ormstaskolan i Vallentuna norr om Stockholm vid halv ett under natten mot tisdagen.

– Det är en fristående barackbyggnad som brinner. Vi har inte läget under kontroll, det brinner på ganska bra, sa Tobias Åkesson, ledningsoperatör vid Storstockholms brandförsvar då.
”Är totalförstörd”
Sent i natt tog brandingenjör på plats beslut att låta byggnaden brinna ner eftersom den var bortom räddning.
Byggnaden var omkring 600 kvadratmeter stor och i två våningar.
– Den är totalförstörd, säger Nils-Inge Karlsson, ledningsoperatör på Storstockholmsbrandförsvar.
Vid sjutiden på tisdagsmorgonen var branden i stort sett släckt.
– Men det kommer att brinna och ryka i princip hela dagen. Vi kommer att ha bevakning, säger Nils-Inge Karlsson.

Kan ha anlagts
Polisen misstänker att branden kan ha anlagts och har inlett en förundersökning om mordbrand.
Knappt en halvtimme efter det första larmet inkom ytterligare ett i området.
– Klockan 00.47 kom det in uppgifter om att en bil brann en knapp kilometer därifrån, säger Jonas Widmark på Stockholmspolisen.

Enligt räddningstjänsten kunde bilbranden släckas direkt.
Så snart det är möjligt kommer polisens tekniker att göra en undersökning på platsen.

___________________________________

MÖGELANALYS
Protokollet - Analysrapport nr 14328 - är publicerat här.
___________________________________________________________________

Mitti

Efter mögellarmet i Vallentuna - till hösten får Ormstaskolans

elever flytta

Eleverna kan gå kvar i Ormstaskolan i Vallentuna terminen

ut – men sedan är bör de flytta.
Det är mögel som är problemet, och saneringen har inte hjälpt tillräckligt mycket.

Publicerad 16:35, 14 apr 2015
Kommunen har försökt göra inomhusmiljön i Ormstaskolans huvudbyggnad bättre. Man har tvättat,
satt ventilationen på övertryck och stängt av vissa delar av byggnaden.
Men åtgärderna har inte gjort miljön så pass bra att elever kan vistas i den – förutom under resten av
vårterminen.

– Ja, vi har gjort den bedömningen. Vi har vägt in det i vårt resonemang, att det man gjort är så pass
tillräckligt att man kan vara där den här terminen, säger Erik Moelv, miljöchef på kommunen.
Det var förra året när en anställd blev sjukskriven som problemet blev känt. Det var också flera
elever som fick symptom som astma, utslag och problem med luftvägarna.
Efter det har byggnaden sanerats. Men det har alltså inte hjälpt. Nu planerar skolan för flytt av
eleverna till hösten, då det blir paviljonger som gäller.
– Vi säger inte att skolan är farlig. Det vi säger är att vi inte säkert kan säga hur säker skolan är.
En försiktighetsprincip. Vi har skrivit fram ett beslutsförslag om att huvudbyggnaden behöver
stängas, som kan komma att ändras om annat kommer fram eller om vår beslutande nämnd gör
en annan bedömning, säger Erik Moelv.
Det går inte att göra en direktkoppling mellan en viss elev och en viss skada i byggnaden, säger han
vidare.
– Det är verksamhetens ansvar att visa oss att inomhusmiljön är tillfredsställande. Men den samlade
bedömningen är att man inte tillräckligt väl visat att det är en skola man kan vistas i under en längre
period.
Hege Hellström

40 min rivning av Ormstaskolan filmat av signaturen MaskinJunior

Upplagd på Youtube 21 juli 2013.

Vallentuna hyr skolpaviljong av Indus

30st skolmoduler i fem år. Samtliga levererade av Indus. Det är vad Vallentuna kommun beställde

till Ormstaskolan. Ett trapphus (som syns på bilden) med invändig hiss säkerställer tillsammans

med stora och rymliga rwc att tillgänglighetskraven uppfylls. Något vi på Indus gärna vill trycka på.

Många tycker att man kanske borde få göra avsteg från sådant bara för att det är tillfälliga

skolmoduler. På Indus kompromissar vi inte utan anser att samma krav skall gälla oavsett karaktär

på lokalen.

Mitti 2019

Slut på baracker för eleverna

Efter tre år i grå paviljonger är det nu dags för eleverna på Ormstaskolan att flytta

till permanenta lokaler.

I sommar går flyttlasset till Hagaskolan, och söktrycket är högt på den nya skolan.

Publicerad 15:16, 29 mar 2019

– Det här är tredje året vi är i paviljongerna, säger Jonas Hård, rektor på Ormstaskolan.
I slutet av 2015 fattade kommunen beslut om att Ormstaskolans tidigare lokaler inte gick att använda,
de var för slitna och hade drabbats av mögel, något som påverkade både eleverna och personalen.
Ett beslut fattades om att lokalerna skulle rivas, och tillfälliga paviljonger sattes upp.

Satsar på skolmiljön
Idag står bara en byggnad kvar, gymnastiksalen. Men annars är det de grå lokalerna som gäller för
de 580 elever i årskurs F-8 som går på skolan.
– Det har varit en tuff resa. Ljudnivån har varit hög, dåligt luft, tunna väggar som lätt gått sönder
och ibland avloppslukt i byggnaden, säger Jonas Hård.

Därför har lärarna på Ormstaskolan tillsammans med inredningsarkitekter lagt mycket fokus på att
den nya Hagaskolan ska ha inredning som ger en trevlig skolmiljö.

För snart är det dags, i höst flyttar alla Ormstaskolans elever och personal in till den nya skolan vid Lingsbergsvägen.
– När man är där känns det som en superskola, den ligger nära till både naturen och
idrottsanläggningen, säger Jonas Hård, som också kommer bli rektor på Hagaskolan.

Med erfarenheten från paviljongerna i bagaget, har extra pengar lagts på att få till bra ljudisolerade
mattor och tak. På skolgården kommer en gigantisk klätterställning att finnas, en parkourbana och
skatepark.
– Så klart känner man press, men jag är en tävlingsmänniska och Hagaskolan blir något att stoltsera
med i Vallentuna.

"Bra med nytt och fräscht"

En annan som har höga förväntningar är sjundeklassaren Pontus Ågren.
– Det har funkat bra med paviljongerna som en provisorisk lösning, men det har varit dålig luft i
klassrummen och tunna väggar. Sen är det trångt och ganska lite utrymme, säger han.

Vad är det bästa med att flytta till Hagaskolan?

– Att allt blir nytt och fräscht. Det kommer vara ordentligt byggt eftersom det är påkostat, säger
Pontus Ågren.
Jonas Hård berättar att söktrycket på skolan högt, både bland elever och lärare.

– För två veckor sedan la vi ut annonser för lågstadiet. Nu har vi 35 legitimerade lärare som söker
tjänster, från alla delar av Sverige.
Förutom de 580 elever som flyttas från Ormstaskolan, finns även plats för 200 nya elever, och i
dagsläget står 60 elever i kö.
– Folk som vill flytta till kommunen har ringt och sagt att de vill ha en plats på skolan innan de
köper något, berättar Jonas Hård.
Förutom att Hagaskolan kommer ha klasser i årskurs F-9, ska även Borgens förskola och Haga
förskola slås ihop och husera i en av skolans elever, med plats för 80 barn.
Hagaskolan
Hela skolan kommer ha en natur- och idrottsprofil. Tanken är att elever i årskurs F till 5 kommer få
pröva olika aktiviteter i samarbete med föreningar i kommunen.
I årskurs 6 väljer man sedan en aktivitet som man utövar resten av tiden, vilket blir ungefär två
timmar i veckan på skoltid. De elever som inte vill göra idrottsaktiviteter kan välja att fördjupa sig i
naturämnena, eller annars elevens val. Den 20 augusti ska skolan invigas med pompa och ståt.

Vallentuna kommun

Framtiden för Ormstaskolans tomt - skola och bostäder

24 november 2020

Vallentuna kommun har tagit fram en förstudie för hur tidigare Ormstaskolans tomt ska användas

i framtiden. Förstudien har bedömt att tomten är bäst lämpad för skolverksamhet, men att det även

kan rymmas ett fåtal radhus på tomten.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med Barn- och ungdomsförvaltningen under 2

020 tagit fram en så kallad förstudie för Ormstaskolans tomt med närliggande kommunal mark.

Förstudien är till för att ge vägledning för framtida användning av Ormstaskolans tomt som sedan

öppnandet av Hagaskolan är tom förutom den gamla idrottshallen. Förstudien bedömer att en

lämplig framtida användning utifrån de fysiska förutsättningarna fortsatt är skolverksamhet men

att det samtidigt kan byggas 10-12 radhus.

Den nuvarande detaljplanen på tomten möjliggör byggandet av en ny skola på platsen men för att

möjliggöra bostäderna krävs en ny detaljplan.

Behov finns för ny skola

Det har i förstudien konstateras ett behov av en skola på platsen, förstudien kan däremot inte säga

när exakt i tiden behovet uppkommer. Beroende på när i tiden skolbehovet uppstår kan en ny skola

komma att etableras innan en ny detaljplan tas fram.

Förstudien pekar ut flera saker som oavsett om det sker genom en ny detaljplan behöver göras i
samband med etablering av en ny skola, det handlar exempelvis om gångvägar i närområdet och

andra trafikfrågor. När kommunstyrelsen godkänt förstudien kommer samhällsbyggnadsförvaltningen

att planera in det som ett kommande projekt för ny detaljplan som likt idag inrymmer en skoltomt

men också dessa 10-12 radhus och andra åtgärder som föreslås i samband med etablering av en ny

skola.

Du kan läsa förstudien och protokollet från Plan- och miljöutskottet i sin helhet nedan.

Vallentuna Nya

NYHETER 2020-12-04 KL. 10:35

Framtiden för Ormstaskolans tomt klar

– ny skola och radhus

NÄSTAN ÖDE. Det är inte mycket kvar på platsen efter branden i Ormstaskolan för några år sedan.

Nu finns nya planer för den.

Foto: ROFFE ANDERSSON

Vad som ska hända med tomten där Ormstaskolan tidigare låg har varit en öppen fråga.

Men nu är det bestämt.

I framtiden ska en ny skola kunna byggas där, men det blir också möjligt att uppföra ett tiotal radhus.

I augusti 2019 invigdes Hagaskolan och då flyttade eleverna från Ormstaskolan dit. På Ormstaskolans

tomt finns nu bara idrottshallen kvar. De tillfälliga paviljongerna, som funnits där sedan delar av

Ormstaskolan brann ner till grunden år 2014, är inte heller kvar.

Under 2020 har förvaltningarna för samhällsbyggnad och barn och ungdom tagit fram en förstudie

för hur Ormstaskolans tomt ska användas i framtiden.
– Frågan har ställts, kommer det att finnas ett behov av en skola där, och svaret blev ja. När

Vallentuna växer kommer behovet av en ny skola att finnas, sedan kan behovet uppkomma snart,

eller långt fram i tiden, beroende på olika scenarion, säger Olle Nordberg, kommunens projektchef

för centrala Vallentuna.

Skyddsrum
I förstudien slår man fast att tomten där Ormstaskolan funnits lämpar sig bäst för skolverksamhet

och att den ska reserveras för det, tills den dag det blir aktuellt.

”En etablering av en grundskola om cirka 500 elever bedöms täcka framtida behov”, står det i

förstudien och att ”Utifrån ett valfrihetsperspektiv är en etablering av ytterligare en aktör positiv

och medför en anpassning av huvudmannaorganisationen.” Förstudien säger också att man samtidigt

med att en skola byggs, gärna ser att det uppförs 10-12 radhus på tomten.

Den nuvarande detaljplanen för Ormstaskolans tomt ger klartecken för en ny skolbyggnad, men för

att kunna uppföra bostadshus krävs det att detaljplanen ändras.

Oavsett när en ny skola kan tänkas byggas, behöver trafiksituationen runt tomten förbättras och

bli mer trafiksäker. Bland annat behöver nya gång- och cykelvägar byggas och det måste vara

säkert att lämna och hämta barn. Leveranser av matvaror och hämtning av avfall, måste kunna ske

på ett säkert sätt.

Under idrottshallen som står kvar på Ormstaskolans tomt ligger ett skyddsrum och i förstudien

konstateras att: ”Detta skyddsrum behöver hanteras vidare i samband med ny detaljplan och ny

bebyggelse på platsen.” I förstudien sägs också att sett till liknande projekt i andra kommuner är

det troligt att om detta skyddsrum tas bort, har kommunen skyldighet att skapa motsvarande

skyddsrumsplatser i närområdet.

Förstudien ska nu tas upp för beslut i kommunstyrelsen. När den fått grönt ljus där kommer den att

planeras in som ett kommande projekt för en ny detaljplan med både skolverksamhet och ett tiotal

radhus.

Vallentuna kommun

10 juni 2021

Ormstaskolans gamla gymnastiksal är nu en av många platser där man kan vaccinera sig mot covid-19. Mottagningen drivs av Prosalus på uppdrag av Region Stockholm. Genom en lokal mottagning förbättras möjligheterna för vallentunaborna att vaccinera sig på ett smidigt sätt. Detta innebär att minst 2500 doser kommer att distribueras per vecka.

För att uppmärksamma etableringen besöktes mottagningen av kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna, Parisa Liljestrand (M), finansregionrådet, Irene Svenonius (M) och vårdutvecklingsregionrådet, Désirée Pethrus (KD). Beslutsfattarna välkomnades av Prosalus projektledare Anders Blomqvist och specialistläkare Gustav Soler.
- Om alla ser till att vaccinera sig kommer vi tillsammans att rädda liv, minska lidande och skynda på återgången till en mer normal vardag, säger kommunstyrelsens ordförande Parisa Liljestrand.
- Vallentuna förtjänar stort beröm för att ha möjliggjort denna lösning på ett smidigt sätt, säger Gustav Soler från Prosalus. Vi märker på besökarna hur de upplever vaccinationen som en målgång efter en lång och jobbig tid.

Det omfattande vaccinationsprogram som genomförs kräver mycket personal. Prosalus har, bland annat, annonserat efter pensionerad sjukvårdspersonal på Facebook. På mottagningen i Vallentuna arbetar ett antal hjältar som hjälper människor i deras eget lokalsamhälle och ställer upp i kampen mot pandemin.
Har du sjukvårdsutbildning och möjlighet att hjälpa till? Skriv till vallentuna@vaccinerad.se och visa ditt engagemang. Mottagningen i Ormstaskolans gymnastiksal kommer att finnas så länge den behövs.

tisdag 14 juni 2022

Hammarbacksskolan

Kommuninfo nr 2, 1976

Kommuninfo nr 5, 1976

lördag 14 maj 2022

Sörab 20 år 1998

Sörab 20 år 1998

Sofia Lilja, Per Runborg och Okänd

Per Runborg och Okänd

Sofia Lilja

Peter Stridsberg demonstrerar sopor för Anita Linell (Naturvårdsverket), Okänd, Okänd, forskaren Per E.O. Berg och hälsovårdsinspektör Lennart Adamajtis