Tidsaxel
enligt hembygdsmän som Bernhard Bengtsson
mfl. Wikipedia anger dock 1865 som
byggnadsår.
1910 Kvarnen var i bruk till 1910-1912, uppgiften
varierar.
1959 Vallentuna hembygdsförening fick kvarnen
som gåva.
1965 Kvarnen renoverades.
1966 kom nya vingar upp.
1969 Kvarnen blåstes sönder i den minnesvärda
stormen som blåste sönder det mesta denna
höst. Reparerad genom ersättning från
Länsförsäkringar (måhända tack vare KG
Jonsson?).
1975 Kvarnen sönderblåst på nytt. Reparerad tack
vare Skånska Cement och Länsförsäkringar.
1983 Helgen 28-29 maj fick kvarnen nya vingar
tillverkade av kvarnbyggaren Erling
Pettersson från Degerhamn på Öland.
1985 Den 1 juni vandaliserades kvarnen. Negativ
finns. Hembygdsföreningen reparerade.
1986 Kvarnen vandaliserad. Negativ daterade 20/5
1986.
1987 I början av mars spelas "Mormorsmysteriet" in
i Kvarnen med barnskådisar under ledning av
regissör Lasse Sarri.
- Det finns säkert fladdermöss här också, säger Myran när han med Mirran smyger sig uppför
den knarrande kvarntrappan.
2005 inleddes, enligt Wikipedia, en omfattande yttre renovering efter år av förfall. Det avslutades i
mars 2008.
2007 Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur tilldelade Vallentuna
hembygdsförening genom Sigge Rahmqvist ett bidrag på 25 000 kronor till projektet
"Renovering av kvarnvingar" till Väsby kvarn i Vallentuna.
2008 Kvarnen färdigrenoverad men brann ner till grunden sedan en pyroman tänt på den 30 mars
2008. Efter branden återstod bara en del järnrester från kvarnens maskineri, enligt Wikipedia.
2017 beslutades att kvarnen skulle återuppbyggas. Den kommer dock att sakna kvarnfunktioner.
Kommunen har avsatt två miljoner kronor för projektet. Resten har samlats in.
2018 är bygget igång.
Bernhard Bengtsson
 |
| Bernhard Bengtsson 1899-1979 |
Väsby kvarn i Vallentuna
På en mindre höjd vid Vallentunasjöns norra strand och på mark som tidigare tillhört Väsby gård, är kvarnen belägen. Genom sitt utmärkta läge är den synlig över större delen av Vallentuna samhälle och dess omgivningar.
Kvarnen är en så kallad Holländare vilket betyder att hela takkonstruktionen med den horisontella axeln, på vilken vingarna är fastsatta, medelst en särskild handdriven anordning kan inställas efter rådande vindriktning. Väderkvarnar av denna typ kallas också nere i södrea Sverige för "hättekvarnar". I slutet av 1850-talet är kvarnen byggd - det exakta årtalet har inte kunnat fastställas - och var i bruk till omkring 1910.
Den användes dels för Väsby gårds behov och dels som tullkvarn för bygdens behov. Med "tull" menas att avgiften för malning av spannmål erlades in natura och uppmättes i "kappe" ungefär 4,6 liter - eller "skäppa" som är ett gammalt svenskt rymdmått för torra varor. Det räknades olika i olika landskap, från 1/4 till 1/6 tunna. En spannmålstunna skulle enligt en förordning från senare hälften av 1600-talet innehålla 56 kannor, vilket motsvarar 147 liter.
Kvarnen har tre par stenar samt en mjölsikt som kan kopplas till kvarnmaskineriet. Då Vallentuna hembygdsföreningen 1959 som gåva av dåvarande ägaren till Väsby gård, fröken Hanna Carlsson, fick övertaga kvarnen, var den i stort behov av en genomgripande restaurering. Vingar saknades och den horisontella axeln var obrukbar*. Tak, ytterklädsel, fönster och golv måste helt bytas ut. Största problemet var att få tag i en sakkunnig person till att leda arbetet. Hembygdsföreningen lyckades få kontakt med byggmästare Einar Levander i Lagga som med sannolikhet är en av de få i vårt land som behärskar kvarntekniken. Han gjorde i ordning vingarna hemma i Lagga och lyckades nere i Skåne få tag i en kvarnaxel med gjutet vingfäste. Genom Karl Johanssons Byggnads Aktiebolag i Norrtälje sattes arbetet igång och den 7 oktober 1966 kom vingarna upp.
Under 1967 har genom Levanders skicklinghet och intresse en hel del justeringsarbeten utförts beträffande maskineriet. Vallentuna Elverk har gratis dragit elkabel till kvarnen och elmontör KE Karlsson har - utan kostnad - obesörjt den elektriska installationen.
Bernhard Bengtsson
* Wikipedia anger att kvarnen intakt såväl invändigt som utvändigt när hembygdsföreningen fick den 1959. Man måste fråga sig vem som skrivit om detta där.
Lasse Berglund
 |
| Lars Berglund 1929-1990 |
Väsbykvarnen i Vallentuna
en väderkvarn med vind i vingarna
Vallentuna Hembygdsförening äger kvarnen och skriver till den vetgirige besökaren ned några fakta om den. Dessa fakta kommer från en äkta vindmjölnare, David Valdemar Klintberg, född 1891. Född i Skånela och mjölnare i Ekeby kvarn, Upplands Väsby. Han var också med vid reparationen av Väsbykvarnen efter stormen 1969. Fler fakta kommer från boken "Svenska kvarntermer" av Roger Vadström samt från Stockholms fastighetskontor som har en vattenkvarn i Högantorps gård i Salems socken.
Historia
Tidigt i mänsklighetens historia levde människorna i "samlarstadiet" dvs skaffade sin föda genom jakt och fiske och att samla de bär, frukter och frön som naturen gav. För att kunna tillgodogöra sig säd o d till föda måste man krossa sädeskornen och detta skedde först genom att kärnorna krossades med runda stenar i naturliga fördjupningar i berget eller i särskilda skålformade stenar (malstenar). Den krossade säden lämpar sig till grötkokning men ej till brödbakning. Brödet är också en relativt sen uppfinning och det var först under medeltiden (år 1060-1521) som jäst bröd började undantränga gröten och det ojästa grova brödet.
När människan under den yngre stenåldern (ca 2000 år f Kr) började idka åkerbruk togs ett viktigt steg i människans utveckling. Ja så betydelsefullt att man ibland jämför det första stenåldersjordbruket med den moderna industrialismens genombrott för blott något århundrade sedan. Åkerbruket gav större skördar och man förbättrade successivt sätten att mala säden. Handkvarnar av enkelt slag är kända i Norden från tiden kring Kristi födelse.
Handkvarnarna var mycket arbetskrävande att driva och uppfinningen att utnyttja vind- och vattenkraften som kraftskälla medförde att större och effektivare kvarnar kunde anläggas.
Väsbykvarnen är från mitten av 1800-talet. Den tillhörde Väsby gård. Gården revs när Sörgården byggdes. Du ser grindstolparna var just på andra sidan stora vägen invid hyreshusen. Kvarnen donerades av den siste ägaren, lantbrukare Sven Karlsson till Hembygdsföreningen. Den helrenoverades och blev bevingad 1965. Den drivande kraften bakom detta var folkskollärare Bernhard Bengtsson. Sönderblåst 1969. Reparerad genom ersättning från Länsförsäkringar. Sönderblåst igen 1975. Reparationen bekostad av Skånska Cement och till mindre del Länsförsäkringar.
Det yttre
 |
| Den gamla tekniken är värd att värna och hedra. Särtryck ur Ny Teknik. 1985 |
De grova bjälkarna som är fästade i mitten på vingarna kallas KNEKTAR. På dem sitter det glesa HÄCKVERKET, vari seglen knopas fast. Bräderna intill häckverket kallas SKÄRPORTAR. De skär luften. STORMJÄRNEN förbinder vingarna.
Kvarnen har två portar. Säckarna med säden lastas in i den port som är fri från de snurrande vingarna. Hästar som inte är kvarnvana kan skygga för de stora snurrande vingarna. Vingarna var ursprungligen längre och kunde nås från marken. De är också under gång riggade med segel av duk.
På taket sitter en VINDFLÖJEL. Mjölnaren kan på 4:e våningen inifrån avläsa vindriktningen. Han vrider med en vev hättan och vingarna runt så att vingarna står rakt mot vinden. Fönsterluckorna fanns inte förr.
Nedre botten
Nu går vi in i kvarnen.
Här rinner det malda mjöllet ned och lastas på vagnen igen.
Här har mjölnaren sina kvarnböcker, där allt skrivs upp.
Här tar man sig en pratstund.
Den väldiga runda stocken - HJÄRTSTOCKEN - går ända från vinden och hit ned. Förmodligen en fura, troligen en tall. Den leder kraften och rörelsen från vingarna till KVARNSTENARNA. Den timrade ställningen i mitten där axlar och kugghjul sitter kallas STENSTO och bär upp - stöder ("stenstöd") de tre STENPAREN, som skymtar här i taket. Kraften från hjärtstocken förs ut i HJÄRTSTOCKSHJULET.
En HACKLÅDA finns här också. I den hackades halm till kreaturen. Den hör egentligen hemma i stallet.
Malbottnen
(1 trappa upp)
Här ser du de tre KVARNKAREN. I dem ligger STENPAREN. På kvarnkaren står KUPHÄSTEN som bär upp KVARNTRATTEN. Kvarntratten sticker upp en bit i säckbottnen, där säden i säckarna - MÄLDEN - hälls ned. Mälden rinner ut genom en skakande ränna - KVARNSKON - och ned i ÖGAT, som är den övre snurrande kvarnstenens hål. Den övre stenen löper runt och heter LÖPAREN. Stenen som ligger underst heter LIGGAREN. De är av natursten och kommer förmodligen från Lugnås i Västergötland. Där höggs de bästa stenarna.
En sten väger ca 1700 kg. Bågformade RÄFFLOR är huggna i var sten. Stenarnas yta är PIK-HACKAD så att de skall riva bättre.
Vad händer nu med mälden? Säckarna störtas i kvarntratten på SÄCKBOTTNEN. Rinner genomden skakande kvarnskon och ned i löparens öga. Av centrifugalkraften och stenarnas räfflor förs mälden allt längre ut där den krossas och mals till mjöl. Mjölet samlar sig i en ring - MJÖLRING - runt kvarnstenarnas ytterkanter innan det faller ut genom MJÖLKASTET och ned i säckarna. Om man vill ha finare mjöl, får mjölet passera stenarna flera gånger. Riktigt fint mjöl körs genom sikten på nedre botten.
Löparen vilar med hela sin tyngd mot liggaren. För att kunna lätta på det trycket och få ett större avstånd mellan stenarna så skruvar man med en stor järnnyckel som hänger på väggen. På golvet sticker det upp en fyrkantig järndubb. På den sätts nyckeln och på så vis regleras löparen. Den stora GRIPKLON av järn används till att lyfta löparen så att man kan rensa och hugga upp räfflorna i stenarna.
Säckbottnen
(2 trappor upp)
De tre kvarntrattarna sticker upp här. Det övre luckparet finns här också. Ovanför dessa sitter HISSAXELN, där kättingen är rundlindad. När någon drar i repet frånnedre bottnen kopplas HISSDRILLEN in mot hjärtstockens hjul och vrider hissaxeln och kättingen runt. Säcken lyfts elegant i luften!
Vinden
(3 trappor upp)
Dånet från hjulen, vinden som piper, träet som knarrar och kvider och så skakningarna i hela kvarnen - ja, det är synnerligen märkbara ting häruppe i halvmörkret. Akta huvudet! Golvplanken rör sig men det är ingen fara. Värre var när också hjul och axlar snurrade här!
VRIDVERKET av järn som står närmast kvarnbadet kommer från Lagga och ersätter det gamla som står på säcbottnen. Med vridverket vrids hela HÄTTAN runt så att vingarna står mot vinden. Det jättelika liggande kugghjulet har 139 vitbokskuggar och kallas VÄNDRING. Hättan vilar på små rullar som löper på en järnbana runt hela kvarnen. Skymtas i ögonhöjd. På motsatta sidan, mot kyrkan, står ett enkelt SPAKVERK av trä. Med detta låser man fast hättan så att den står still mot vind och skakningar.
Den väldiga lutande axeln högt under taket är av ek och kallas HJULSTOCK. Den kommer från Skåne. Vingarna sitter i ytteränden på den och här sker själva kraftintaget. Hjulstocken är ytterst järnskodd och vilar i ett stenlager. Att klättra upp där var 3:e timme och smörja under gång var ett livsfarligt jobb. I hjulstockens innerände sitter NÅLEN infästad. Den är av järn och vilar också i ett stenlager. Den gamla nålen ligger på golvet vid trappan.
På hjulstocken sitter det STORA KUGGHJULET, som löper mot det LILLA KUGGHJULET på hjärtstocken. Här sker en ändring av kraftens riktning och hastighet. Stora kugghjulet är omslutet av BROMSBAND av trä. Dessa påverkas av repet som hänger ned från en VINDA i taket.
Mjölnarens ersättning
Betalningen snedde ofta in natura och kallades TULL. I gamla stadgar från bland annat 1416 skulle tullen vara 1/18 av mälden. I slutet av 1800-talet var tullen 2-3 kappar per tunna mjöl (ca 10 liter av 145 liter) och 1,5 kappe per tunna för gröpsäd. Gröpe är kreatursfoder. TULLÅDA är en låda med 3 fack för det tullade mjölet. TULLMÅTT är ett mått för tullning av mjölet.
"Här tullas det med kappar och tråg, men någon Gud kom de aldrig ihåg."
"Mjölnarna hade de fetaste grisarna."
Exempel på gamla talesätt.
Tack för besöket!
Lasse Berglund
I slutet av maj 1983 fick kvarnen nya vingar sedan de gamla flera år tidigare hade blåst ner och gått sönder. De nya vingarna var tillverkade av kvarvingsbyggaren Erling Pettersson från Degerhamn på Öland som också närvarade vid invigningen.
Musik vid Kvarnen
Carl Axel Olsson och Vuxenskolan anordnade i tiotalet år Musik vid Kvarnen med kända och okända lokala förmågor och då främst folkmusik med ortens spelmanslag och svängom i gröngräset med traktens folkdanslag.
Här firades även såväl Valborgsmässoafton med lokala körsångare som Nationaldagen med tankeväckande tal och musikalisk underhållning.
Här firades även såväl Valborgsmässoafton med lokala körsångare som Nationaldagen med tankeväckande tal och musikalisk underhållning.
Den 1 juni 1985 vandaliserades kvarnen.
(se klippet nedan)
Den 19 maj 1986 vandaliserades kvarnen på nytt.
Många år senare - jag får återkomma med årtalet - genomför hembygdskännaren, fantastiske Karl-Erik Mörk visningar av kvarnen för allmänheten. Här flanerad av Staffan Helmfrid.
Staffan Helmfrid och Karl-Erik Mörk
Kvarnhjulstrappa
Sommartid
Vintertid
Min käre släkting Glen Gustafson (hans farfar utvandrade till Minnesota 1908) som är konstprofessor och filmfotograf i Hollywood bodde i Vallentuna ett år i mitten av 1980-talet när han studerade vid Dramatiska Institutet i Stockholm. Han hade en given huvudroll i Vallentuna Revyns "Under vingarnas beskydd" det året och var som ni ser väldigt förtjust i vår dåvarande kommunsymbol. På den tiden skrev man brev som skickades med snigelposten och ringde long distance en gång i halvåret. Den här teckningen fick jag idag via facebook. Tiderna förändras.
Och så här målar han i dag. En gammal knarrig fan kallar han självporträttet. Efter 35 år utan övning talar han fortfarande svenska.
Härligt Glen!
Tack!
Glen Gustafson har även tecknat den här bilden som Vallentuna kommun har snott från Vallentunabloggen och utan tillstånd använder i sin marknadsföring.
Jag kan fråga Glen och de får säker använda den men hans namn ska självklart redovisas. I synnerhet som kommunen hävdar att de har copyright för sidan. Fult, är ordet sa Bull.
Läs mer om Väsby kvarn:
Vallentuna kvarn
Wikiwand
Vallentuna Nya tidning: Väsby kvarn återuppbyggs inte
Vallentuna kommun: Återuppbyggnad av kvarnen
Brand Kvarnen Vallentuna
Wikiwand
Vallentuna Nya tidning: Väsby kvarn återuppbyggs inte
Vallentuna kommun: Återuppbyggnad av kvarnen
Brand Kvarnen Vallentuna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar