Spridda notiser av andra i väntan på fakta:
Jag skulle åka tillbaka till 1960-talet då de började planera för stadsdelen Angarnsstaden med 40 000 invånare! Den stoppades men om den byggts hade den förstört naturen och en av Sveriges viktigaste fågelsjöar, Angarnsjöängen.
När jag läste om det tänkte jag: ”Herregud!” Men jag skulle verkligen vilja veta hur de som planerade tänkte.
Åsta 1:14 är en skogsfastighet och en av de stora landarealer som Stockholm stad köpte 1966 för den planerade Angarnsstadens räkning. Detta projekt realiserades aldrig.
Ladugården vid Rävsta består till delar av begagnat och återanvänt byggnadsmaterial. I dess norra del är nedervåningen timrad. Mellersta delen är uppförd i skiftesverk. Södra delen har en murad och putsad nedervåning. Fasaderna är rödfärgade och taket är belagt med sinuskorrugerad plåt.
Ladugården är förmodligen uppbyggd i olika omgångar under 1800-1900-talet. Den södra, och murade, delen är troligen yngre än den norra. Dagens stora byggnad representerar en verksamhet under 1900-talets början.
Ladugården är i upprustningsbehov, har ej använts på länge.
Angarns socken
Jag skulle åka tillbaka till 1960-talet då de började planera för stadsdelen Angarnsstaden med 40 000 invånare! Den stoppades men om den byggts hade den förstört naturen och en av Sveriges viktigaste fågelsjöar, Angarnsjöängen.
När jag läste om det tänkte jag: ”Herregud!” Men jag skulle verkligen vilja veta hur de som planerade tänkte.
Åsta 1:14 är en skogsfastighet och en av de stora landarealer som Stockholm stad köpte 1966 för den planerade Angarnsstadens räkning. Detta projekt realiserades aldrig.
Ladugården vid Rävsta består till delar av begagnat och återanvänt byggnadsmaterial. I dess norra del är nedervåningen timrad. Mellersta delen är uppförd i skiftesverk. Södra delen har en murad och putsad nedervåning. Fasaderna är rödfärgade och taket är belagt med sinuskorrugerad plåt.
Ladugården är förmodligen uppbyggd i olika omgångar under 1800-1900-talet. Den södra, och murade, delen är troligen yngre än den norra. Dagens stora byggnad representerar en verksamhet under 1900-talets början.
Ladugården är i upprustningsbehov, har ej använts på länge.
Angarns socken
utgörs i norr av utpräglad dalgångsbygd och i söder av skogsbygd. Socknen har övervägande agrar prägel både avseende landskapet, markanvändningen och bebyggelsen. Täby galopps träningsanläggning i Rörby ligger centralt i socknen och gör att omgivningarna tillhör de hästtätaste i kommunen. Socknen präglas även av att förhållandevis stora vägar genomkorsar området, både i öst-västlig riktning (Angarnsvägen) och i nord-sydlig riktning (gamla Norrtäljevägen och Europaväg 18). Förhållandevis många fastigheter har länge varit i Stockholms stads ägo, vilket haft en konserverande effekt.
Angarnssjöängen i socknens norra del är en av regionens mest välbesökta och attraktiva fågelsjöar. Den utgör det största och ett av få naturreservat i kommunen. Det är även en kulturhistoriskt viktig pusselbit för förståelsen av bebyggelsens tillkomst och placering i området eftersom den under lång tid utgjort en skyddad havsvik med direktkontakt med Långhundraleden. Angarns sockens norra del är ett av kommunens tydligaste exempel på dalgångsbygder.
Det finns förhållandevis många och stora arealer betesmarker med hävdgynnad flora och fauna i anslutning till Angarnssjöängen. Alla byar och ensamgårdar i socknen har under historisk tid varit inriktade på animalieproduktion och boskapsskötsel vilket innebär att det funnits förhållandevis många betesdjur under lång tid i området som har präglat landskapet. Byarna Rävsta och Rörby som ligger centralt i socknen var mindre beroende av boskapsskötsel för sin försörjning. På Rävsta odlades humle tidigt och i början av 1800-talet fanns här fyra posthemman vilket stärker tidsdjupet i Angarn som ett ännu kommunikationspräglat område. Idag finns ingen nötboskap kvar alls i hela socknen.
Bebyggelsen i socknen har i söder utgjorts av ensamgårdar och i norr av små byar. Förhållandevis få torp har funnits. Flera sågar har varit verksamma i socknen och på Rävsta finns tre likadana mangårdsbyggnader, sannolikt uppförda samtidigt (1880-tal) byggda av samme snickare.
Stockholms stad köpte upp stora markområden på 1960-talet inför den planerade ”Angarnsstaden” som av olika skäl inte blev av.
En kommentar om Utopia: Även om det skulle var möjligt att damma av orealiserade förortsprojekt från 60-talet (tex Angarnsstaden och Bogesundsstaden) så tror jag självklart inte att de kommer att byggas. Orsaken är enkel: Ingen kommun med självaktning kommer bygga för låginkomsttagare igen så länge socialbidraget är ett kommunalt ansvar. Dessutom finns det ingen som finansiera det.
I den berömda Skiss 66 till regionplan för Stockholm fanns två nya städer skissade. Angarnsstaden och Grödingestaden. Ingen har blivit byggd, och det var nog bra det. I stället har regionen kunnat utvecklas genom att de befintliga kärnorna förtätats och genom att ny stad har kunnat byggas på mark som blivit fri när näringslivsutvecklingen lett till att skrymmande industri och hamnverksamheter försvunnit.
Någonstans står det även Bogesundsstaden
Angarnssjöängen i socknens norra del är en av regionens mest välbesökta och attraktiva fågelsjöar. Den utgör det största och ett av få naturreservat i kommunen. Det är även en kulturhistoriskt viktig pusselbit för förståelsen av bebyggelsens tillkomst och placering i området eftersom den under lång tid utgjort en skyddad havsvik med direktkontakt med Långhundraleden. Angarns sockens norra del är ett av kommunens tydligaste exempel på dalgångsbygder.
Det finns förhållandevis många och stora arealer betesmarker med hävdgynnad flora och fauna i anslutning till Angarnssjöängen. Alla byar och ensamgårdar i socknen har under historisk tid varit inriktade på animalieproduktion och boskapsskötsel vilket innebär att det funnits förhållandevis många betesdjur under lång tid i området som har präglat landskapet. Byarna Rävsta och Rörby som ligger centralt i socknen var mindre beroende av boskapsskötsel för sin försörjning. På Rävsta odlades humle tidigt och i början av 1800-talet fanns här fyra posthemman vilket stärker tidsdjupet i Angarn som ett ännu kommunikationspräglat område. Idag finns ingen nötboskap kvar alls i hela socknen.
Bebyggelsen i socknen har i söder utgjorts av ensamgårdar och i norr av små byar. Förhållandevis få torp har funnits. Flera sågar har varit verksamma i socknen och på Rävsta finns tre likadana mangårdsbyggnader, sannolikt uppförda samtidigt (1880-tal) byggda av samme snickare.
Stockholms stad köpte upp stora markområden på 1960-talet inför den planerade ”Angarnsstaden” som av olika skäl inte blev av.
Om 1960-talets miljonprogramsplaner på ”Angarnsstaden” slagit igenom hade inte heller Angarnssjöängen funnits kvar.
En kommentar om Utopia: Även om det skulle var möjligt att damma av orealiserade förortsprojekt från 60-talet (tex Angarnsstaden och Bogesundsstaden) så tror jag självklart inte att de kommer att byggas. Orsaken är enkel: Ingen kommun med självaktning kommer bygga för låginkomsttagare igen så länge socialbidraget är ett kommunalt ansvar. Dessutom finns det ingen som finansiera det.
I den berömda Skiss 66 till regionplan för Stockholm fanns två nya städer skissade. Angarnsstaden och Grödingestaden. Ingen har blivit byggd, och det var nog bra det. I stället har regionen kunnat utvecklas genom att de befintliga kärnorna förtätats och genom att ny stad har kunnat byggas på mark som blivit fri när näringslivsutvecklingen lett till att skrymmande industri och hamnverksamheter försvunnit.
Någonstans står det även Bogesundsstaden
Jag har fått berättat från min svärfar att det skulle heta Angarnsstaden och skulle innehålla tunnelbana, men efter protester, inte minst av dom som ville rädda fågellivet, så fl yttade man projektet, och det är nuvarande Hallunda!
Nytt Vällingby planerades
På 1960-talet köpte Stockholms stad in större delen av marken kring sjöängen. Man tänkte anlägga ”Angarnsstaden” – ett nytt Vällingby – med tunnelbana. Ändhållplatsen skulle ligga vid gården Kusta.
En period diskuterades också att fylla ut sjön helt och bygga den nya internationella flygplatsen här. Som tur var valde politikerna att satsa på Halmsjön istället. (Eftersom bokstaven ”ö” finns i namnet fick den nya flygplatsen senare heta Arlanda. Arlanda betyder egentligen ”landet vid ån /åarna/”, och namnet hittades på någon gammal karta. Det var ju en lustig ordlek, som associerade till att flygplanen skulle landa här).
Dessutom fanns det inte något omedelbart behov av att bygga ut Angarnsstaden (ibland kallad Össebystaden).
Flera väldiga bostadsområden som planerades vid den här tiden har begravts i dammiga byggarkiv – troligen för att aldrig dyka upp igen. Exempelvis en utbyggnad på Sollentunas del av Järvafältet en ny stad på Bogesundslandet och Angarnsstaden i Vallentuna. Marken som skulle bebyggas är i dag skyddad som naturreservat.
Regionplan Skiss 66 står att läsa om hos
Regionarkivet som du hittar här
"När ansvaret för regionplaneringen slutligen (via KSL) övertogs av det nya landstinget pågick ett intensivt arbete med en ny regionplan. Ett första utkast som döptes till Skiss 1966 hade tagits fram och till det kom det in 190 remissvar."AI:
Regionplan "Skiss 66"
Vad det var:
Om Angarngruppen
Angarngruppen är ursprungligen en aktionsgrupp som bildades för att motarbeta byggandet av en Angarnstad där Angarnssjöängen ligger. Detta var i början av 1970-talet. Angarnstaden skulle bli ett nytt Vällingby och hit skulle tunnelbanan gå.
Utvecklingen blev som bekant en annan och idag bevakar Angarngruppen inte bara fågellivet inom det naturreservat som bildades i början av 1980-talet. Vi värnar också om den biologiska mångfalden, så sjöängen och omgivande miljö bevaras, på ett för fauna och flora fördelaktigt sätt. Det sker genom samarbete med länsstyrelsen, Vallentuna kommun och Världsnaturfonden WWF. Som aktiv förening har vi goda möjligheter att påverka myndigheter. Det gäller bl.a. skötsel och vård av naturreservatet.
Dagens Nyheter 1966-09-03
Allt talar nu för att Angarnsjöängen i Vallentuna kommer att förklaras som naturreservat. Går allt enligt planerna kan beslutet klubbas redan i höst och därmed skulle ett tioårigt arbete för att skydda den berömda fågellokalen krönas med framgång.
De borgerliga i Stadshuset:
DN Runt stan
är en historisk och inflytelserik översiktsplan för Stockholmsregionen från 1966, som lade grunden för många stora infrastrukturprojekt som Norra länken, Södra länken och pendeltågstunneln Älvsjö-Häggvik, med ambitioner för en växande region och stora väg- och tåginvesteringar som präglat planeringen in i modern tid.
Vad det var:
En visionär och omfattande regionplan för Stockholmsområdet, utarbetad under en period av stark tillväxtoptimism. Fokus låg på storskaliga väginfrastrukturprojekt (som E4/E20 breddning), pendeltågstunneln och en samlad transportlösning, kallad "Huvudstatstunneln".
Om Angarngruppen
Angarngruppen är ursprungligen en aktionsgrupp som bildades för att motarbeta byggandet av en Angarnstad där Angarnssjöängen ligger. Detta var i början av 1970-talet. Angarnstaden skulle bli ett nytt Vällingby och hit skulle tunnelbanan gå.
Utvecklingen blev som bekant en annan och idag bevakar Angarngruppen inte bara fågellivet inom det naturreservat som bildades i början av 1980-talet. Vi värnar också om den biologiska mångfalden, så sjöängen och omgivande miljö bevaras, på ett för fauna och flora fördelaktigt sätt. Det sker genom samarbete med länsstyrelsen, Vallentuna kommun och Världsnaturfonden WWF. Som aktiv förening har vi goda möjligheter att påverka myndigheter. Det gäller bl.a. skötsel och vård av naturreservatet.
Dagens Nyheter
Dagens Nyheter
1966-01-30
Stockholm köper 3 700 hektar jord i grannkommuner
Stockholms stadskollegium tillstyrkte på onsdagen stora markköp i grannkommunerna för sammanlagt 44 miljoner kronor. Det gäller fritidsmark och annat i Angarn, Vallentuna, Vada, Össebygarn, Fiturna, Västerhaninge, Österby, Grödinge och Hölö. Sammanlagda arealen av de inköpita markerna - bland annat en del herrgårdstomter - är omkring 3 700 hektar.
Markinköp för 15 milj i Stockholm
Stockholms stad har beslutat köpa in sammanlagt 1 700 hektar mark för 14,7 milj kr. Det beslutet fattades på fredagen i stadens markbolag AB Strada, där borgarrådet Hjalmar Mehr sitter som ordförande.
De nya markförvärven omfattar dels cirka 1 200 hektar i Södertörn, söder om staden, dels cirka 500 hektar vid Angarn, norr om staden.
Nyförvärven ligger i anslutning till områden staden tidigare har köpt in, som det stora Grödingeområdet på Södertörn. Inköpen gäller nio olika egendomar varav åtta inom Södertörnsområdet.
Det genom snittliga priset för dessa markinköp blir cirka 86 öre kvadratmetern. Finansieringen av inköpen sker med stadens reserver som likvida medel. Forts sid 4 spalt 1 = se klipp.
Dagens Nyheter
1966-09-14
Botkyrkastaden färdigritad
Botkyrkastaden, det senaste satellitområdet för Stockhom ska börja byggas 1968 och 1975 skall hela staden - med de fyra centrumanläggningarna i Alby, Eriksberg, Slagsta och Norsborg - vara fullt utbyggd med 45 000 invånare osv.
Dagens Nyheter
1967-04-27 och 1986-10-16
En artikel om regionplaneskissen som föreslår byggandet av Bogesundsstaden som ska få 70 000 invånare mot tidigare planerade 20 000 och ett större centrum.
Ingenting om Angarstaden eller Össebystaden.
Dagens Nyheter
1968-06-07
Nytt naturreservat i Roslagen
Stockholms stad har nyligen iordningställt ett naturområde vid Angarn i Roslagen. Det är första etappen i ett program där staden bygger en rad olika naturreservat. I Angarn har man vid Skedsta hage byggt upp ett vacket område. Där finns bland annat kulturbyggnader, gravfält och nya gärdsgårdar. Området är mycket fågelrikt.
DN Nordost
Torsdagen den 22 januari 1981
Efter tio års kamp väntas beslutet:
Angarnsjöängen blir naturreservat
Allt talar nu för att Angarnsjöängen i Vallentuna kommer att förklaras som naturreservat. Går allt enligt planerna kan beslutet klubbas redan i höst och därmed skulle ett tioårigt arbete för att skydda den berömda fågellokalen krönas med framgång.
Naturvårdsverket och Vallentuna kommun har ställt sig positiva till planerna och underhandsbesked säger att ett brev i samma anda är på väg från Stockholms kommun som äger mark i sjöängsområdet.
De som återstår att komma överens med är de jordbrukare som äger en tredjedel av området kring den lilla slättsjön. Dessa har dock ställt sig välvilliga till planerna.
Enligt länsttyrelsens naturvårdsenhet, som sköter ärendet, är det mest fråga om praktiska ting i samband med skötselplanen av området som skall diskuteras.
Bottenslammet kan användas
När man gick ut från länsstyrelsen och begärde svar från markägare och berörda myndigheter talades det dels om en reglering av sjön så att man skulle kunna hålla vattendjupet någorlunda konstant under hela året. Dels var det fråga om en restaurering av sjön.
Det sistnämnda ansåg sig naturvårdsverket inte ha råd att satsa någora pengar i för närvarande utan vill skjuta det på framtiden.
Vattnet i sjön har ansetts mycket dåligt. Dels sker det avrinning från flera soptippar i trakten, dels kommer en hel del kemikalier från den kringliggande jordbruksmarken.
Nu har man tagit prover och det har visat sig att det inte var så farligt med tungmetaller som man befarat. Bottenslammet är av den beskaffenheten att det kan användas i jordbruket.
Dammport ska byggas
Man vill också utföra en del grävningsarbeten i sjön för att få upp större klarvattenytor f n är det vass över större delen av sjöängen. Vidare vill man göra i ordning några lämpliga strandbitar för vadarfåglar.
Dessa arbeten får man alltså vänta med, däremot är naturvårdsverket berett att hjälpa till med en reglering av vattenståndet.
Det är ett tämligen enkelt ingrepp. En dammport byggs i sjöns nordöstra ände där avrinning sker genom en liten å. Med hjälp av dammporten kan man sedan se till att sjöängen inte torkar ut under sommaren.
Under de torra somrarna i mitten av 1970-talet lurades tex änder att häcka under våren och försommaren. Efter han försvann vattnet och sjöfåglarna fann till slut både sig själva och sina bon på torra land.
Det planerade dammbygget skulle också komma jordbrukarna till nytta, menar man på länsstyrelsen. Det skulle gå att tappa av när vattenståndet blir så högt att det börjar inkräkta på den kringliggande åkermarken.
Bland stockholmstraktens ornitologer ser man med spänning fram mot ett beslut i den här frågan. Inte minst inom "Angarn-gruppen2 är man förväntansfull.
"Angarn-gruppen" består av ett antal framstående naturvetare som i tolv år drivit frågan om Angarnsjöängens fredande. Under tiden har man lagt ner ett imponerande inventeringsarbete av inte bara fåglarna utan också den mycket intressanta floran i området finns redovisad i deras årliga rapporter.
Bengt Henryson
Dagens Nyheter Nordost
onsdagen den 26 aug 1981
De borgerliga i Stadshuset:Sälj Stockholms mark till jordbrukarna i länet.
De borgerliga vill sälja Stockholm kommuns markegendomar i andra kommuner. De går med förlust. Marken borde säljas till jordbrukande bönder, anser man.
Socialdemokraterna är emot försäljningen. Det är bättre att samhället äger marken, än att den går till spekulation, säger de.
Stockholms kommun är en av de allra största markägarna i länet. Stockholm äger tre gånger så mycket mark utanför kommungränsen som innanför (se kartan). Marken har köpts vid olika tillfällen.
En av de äldsta och största områdena ligger i västra Botkyrka. Det köptes i början på seklet för att skydda Bornsjön, som via Norsborg försåg Stockholm med dricksvatten.
Det mesta köptes på 60-talet
Nåttarö, Ågesta, Tyresta-Åva, Lissma och Nacka köptes in som friluftsområden 1930-60. Men största delen, två tredjedelar av marken, köptes in under det expansiva 60-talet, tex Hemfosa i Haninge, Grödinge i Botkyrka och Angarn i Vallentuna. Här skulle stora satellitstäder byggas.
Men sedan började ekonomin stramas åt och i dag har planerna helt lagts på is. Och där står Stockholms kommun med enorma landegendomar. Jorden arrenderar man ut och ur skogen tar man så mycket virke, det någonsin går. Men ändå går affären back med många miljoner om året, säger fastighetsborgarrådet Sune Haglund (m).
De borgerliga vill sälja
Nu har de borgerliga motionerat i fullmäktige om att få börja sälja av egendomarna.
- Vi tänker endast sälja till seriösa lantbrukare, som själva tänker bruka jroden. Vi har redan spekulanter, säger Sune Haglund.
- Kommunen har ett ansvar för den här marken, säger socialdemokraten Siv Lindh. Säljs den, är det stor risk att den hamnar i spekulationskarusellen. Och rätt vad det är växer det upp stora fritidshusområden. Se på Skärgårdsstad i Vaxholm, där vanligt folk stängs ute från stränderna.
- En helt annan sak vore det om andra kommuner eller landstinget ville köpa mark. Men något sådant har vi inte hört talas om, betonar Siv Lindh.
Ulla Hagberg
Dagens Nyheter
1981-12-10
skriver under rubriken:
Smultronställen värda att räddas"
Angarnområdet, med länets främsta fågelsjö.
Skrattmås (800 par!) svarthakedopping, kricka, rörhöna, svarthalsad dopping, sångsvan, årta, brun kärrhök och vattenrall är några av områdets drygt 200 fågelarter. Fågellivet kan beskådas från berget och fågeltorn söder om sjön. Sydväst om sjöängen finns backsippa och även kåltistel och nästrot förekommer. Dessutom är området rikt på fornlämningar.
Dagens Nyheter 1983-02-17
Angarnsjöängen blir naturreservat
Fristad för fåglar
Efter 13 års kamp är det nu klart att Stockholmsområdets förnämsta fågelsjö - Angarnsjöängen i Vallentuna - klassas som naturreservat. Länsstyrelsen fattade nyligen beslutet osv.
Torsdagen den 13 september 1984
Hallå där!
Hur blir det med T-banan?
Stig Jansson, ingenjör på landstingets trafikkontor
Varför envisas ni med att ge ut en broschyr där T-banan är inritad inte bara till Täby utan ända till Åkersberga.
- Kartan visar vad som möjligen kan bli aktuellt på mycket lång sikt. Man får inte glömma att den upprustning av Roslagsbanan som nu startats är måttlig och håller banan i gång i högst tjugo år.
Så år 2004 dammar ni av era gamla T-baneplaner?
- Nja, vi arbetar med en ny regionplan som kommer 1985. Där måste vi förstås kalkylera med olika utvecklingsvägar. En framtid kan ju vara att göra Roslagsbanan normalspårig och knyta ihop den med T-banenätet.
Vad skulle det kosta?
- Vi har räknat ut att en Roslagsbana integrerad med T-banan ända till Åkersberga kostar lika mycket som en vanlig T-bana till Arninge. Men då får man en förortsbana utan planskilda korsningar. Vi har studerat en sådan bana i Rotterdam.
Ni har ritat ut en linje Mörby-Danderydsberg - Edsberg. Varför det?
- När politikerna hindrade hindrade byggandet av Täbybanan så ryckte alternativet att bygga ut mot Edsberg fram. Där finns stora markområden att bygga på om det skulle behövas. Att det inte byggs så mycket i Danderydsberg ställer inte den bangrenen åt sidan. Men det här är inte realistiskt inom de närmaste tjugo åren.
Är det inte tråkigt att arbeta med storvulna planer och sedan säger politikerna nej?
- Jo, det är förstås roligare att planera saker som verkligen blir byggda. Just nu är det ingen expansiv period och det är inte så mycket med den fysiska fregionplaneringen och trafikplaneringen. Vi är en idébank. Tiderna förändras.
1970 skulle tunnelbanan gå ända till Angarn.
Lasse Granestrand
Under 50- och 60-talet rådde det i princip en ständig högkonjunktur, Sveriges ekonomi växte så det knakade och därmed framtidstron, vilken var extra stark i våra storstäder, i Stockholm började man planera för Bogesundsstaden på Bogesundslandet, en massiv bebyggelse på det idag orörda norra Järvafältet och för Angarnstaden eller Össebystaden i Vallentuna.
I Angarnstaden eller Össebystaden siktade man på att bygga bostäder för 50 000 – 100 000 invånare, såväl motorvägar och pendeltåg eller tunnelbana var tänkt att försörja Angarnstaden, men sedan hände något, oljekrisen bromsade ekonomin och under 70- och början 80-talet upphörde Stockholm att växa, tillväxten tog dock som vi alla vet rejäl fart igen. Den skisserade tunnelbanan kortades av till Täby centrum, men även dessa planer skrinlades efter valet 1982 till förmån för en satsning på Roslagsbanan, hade inte så skett hade tunnelbanan till Täby centrum invigts i slutet av 80-talet.
Om det nu hade blivit som det på 60-talet var tänkt, hur hade det då sett ut vid Angarnsjöängen idag? Då bebyggelsen inte var planerad att ligga direkt inpå sjöängen hade man säkerligen kunnat skåda en eller annan fågel även om Angarnstaden byggts, men artrikedomen hade det nog varit lite si och så med då många av de fåglar vi i dag kan se i Angarn är beroende av omgivningens jordbrukslandskap och skogar. Dessutom hade förmodligen besökstrycket ökat kraftigt, gångvägar hade byggts och med tiden asfalterats, vilket förmodligen skulle bidragit till att ytterligare arter valt andra häcknings- och rastlokaler än Angarn.
Vallentuna i dag (SCB)
Kommunen hade 34 246 invånare 2021, varav 49,5 procent är kvinnor och 50,5 procent män.
Medelåldern är 39,6 år. I riket ligger den på 41,6.
84,3 procent av invånarna är födda i Sverige, en högre andel än rikssiffran på 80,0 procent.
Andelen som bor på landet är 15,7 procent mot 12,4 procent i riket.
Snittinkomsten låg 2020 på 35 092 kronor i månaden. I riket på 29 492 kronor.
DN Runt stan
1986-03-27
För övrigt kan vi meddela
att KGB numera härjar i Vallentuna. Det avslöjade Åke Carlestam (m), kyrkorådets ordförande, på senaste kommunfullmäktigesammanträdet. KGB står för KyrkoGårdsBeredningen och arbetar med planeringen av en ny kyrkogård.
Redaktionen kan inte heller avhålla sig från att citera Åke Carlestam när han argumenterade för att kyrkogården ska ligga i Björkby.
"En begravningsplats ska inte vara någon död plats, utan en levande plats att vandra i", sade han.
För övrigt tackades det till höger och vänster när fullmäktige i Vallentuna debatterade generalplanen. Jan Björklund (c) tackade 60-talets planerare för att Angarsstaden aldrig byggdes. (Centern vill bygga mindre än de andra nu också.) Varpå Tore Pettersson (s) gick upp i talarstolen och tackade de som byggt alla områden på 60- och 70-talen så att Jan Björklund och andra fått möjlighet att bo i Vallentuna.
Dagens Nyheter
2008-12-21
Vallentuna köper mark av Stockholm
Vallentuna köper stora markområden i kommunen av Stockholms stad. För 119 miljoner köper kommunen 1 149 hektar mark i närheten av Vallentuna tätort och i närheten av Karby vid E18. Avsikten med markköpet är att säkra grönområden och utveckla dem, men också att komma över mark för nya bostäder och arbetsplatser. Stockhohlms stad äger stora områden i Vallentuna som köptes i i huvudsak på 60-talet för att bygga en ny stad - det som kallades Angarnsstaden. Den borgerliga alliansen i Stadshuset planerar att sälja all mark i grannkommunerna som Stockholm inte behöver för eget bruk.
Anders Sundström
Dagens Nyheter
2009-11-17
Stadshusalliansen säljer hus och mark för tre miljarder
Där står bland annat:
"Flera kommuner har passat på att köpa mark som ska skyddas som naturreservat eller för att få en markreserv för framtida exploatering. Vallentuna är den kommun som köpte mest - för 119 miljoner. Den mark Vallentuna köpt är dock bara en del av de väldiga arealer Stockholm stad ägt i kommunen för att bygga den så kallade Angarsstaden, en stor stad med centrum i fågelsjön Angarnsjöängen som på 60-talet skulle byggas och förbindas med Stockholm med väldiga motorvägar. Men även Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Tyresö har köpt mark."
Anders Sundström
Bloggaren Melker Larsson
skriver i sin blogg om Skiss 66 bland annat följande:
I Angarnstaden eller Össebystaden siktade man på att bygga bostäder för 50 000 – 100 000 invånare, såväl motorvägar och pendeltåg eller tunnelbana var tänkt att försörja Angarnstaden, men sedan hände något, oljekrisen bromsade ekonomin och under 70- och början 80-talet upphörde Stockholm att växa, tillväxten tog dock som vi alla vet rejäl fart igen. Den skisserade tunnelbanan kortades av till Täby centrum, men även dessa planer skrinlades efter valet 1982 till förmån för en satsning på Roslagsbanan, hade inte så skett hade tunnelbanan till Täby centrum invigts i slutet av 80-talet.
Om det nu hade blivit som det på 60-talet var tänkt, hur hade det då sett ut vid Angarnsjöängen idag? Då bebyggelsen inte var planerad att ligga direkt inpå sjöängen hade man säkerligen kunnat skåda en eller annan fågel även om Angarnstaden byggts, men artrikedomen hade det nog varit lite si och så med då många av de fåglar vi i dag kan se i Angarn är beroende av omgivningens jordbrukslandskap och skogar. Dessutom hade förmodligen besökstrycket ökat kraftigt, gångvägar hade byggts och med tiden asfalterats, vilket förmodligen skulle bidragit till att ytterligare arter valt andra häcknings- och rastlokaler än Angarn.
Orda & Vårda 2013
Föreningsarkiven i Stockholms län
Källarvalven
I ordföranden Nils-Bertil Nilssons artikel om
Angarnssjöängen inför Arkivens dag 2013 nämns följande:
"Under tidigt 70-tal planerades den så kallade Össebystaden och då skulle 20 000 invånare beredas bostäder där och tunnelbana skulle dras in till Stockholm.
Össebystaden blev dock inte förverkligad. Föreningar drev sedan på för att Angarnssjöängen skulle skyddas genom att bli ett naturreservat vilket det blev tidigt 80-tal."
Össebystaden blev dock inte förverkligad. Föreningar drev sedan på för att Angarnssjöängen skulle skyddas genom att bli ett naturreservat vilket det blev tidigt 80-tal."
Dagens Nyheter
2013-02-12
Hur hade Stockholm sett ut om alla idéer fått fritt spelrum?
Waldemarsudde
Det var här någonstans trafikleden skulle landa, bron från Nacka till Djurgården.
Hur hade Stockholm sett ut om alla idéer fått fritt spelrum? I 60-talets visioner gick trafiklederna kors och tvärs genom cytiy. Stora parkeringshus skulle ta hand om alla bilar.
I Österledens förlängning gick en trafikled över Lidingö. Med broar över till Bogesundslandet kunde sedan ny mark tas i anspråk för det stadigt växande Stockholm.
Bland annat skulle förorten Angarstaden byggas.
Men utvecklingen kom av sig. Lederna genom stan blev inte av och en del parkeringshus i city har till och med fått rivas.
Österleden är dock ständigt aktuell, även om det numera lutar åt en tunnel.
Jan Falk
Börje Sjöman i Mitti:
2023-01-31
Det var stora planer, men det blev inget av det.
– Inte förrän på 60-talet byggdes de mindre tätorterna, till exempel Karby. Man byggde också ut kring Kårsta station, säger Börje Sjöman, ordförande i Össeby hembygdsförening.
1971 bildades storkommunen Vallentuna genom en hopslagning med Össeby dåvarande landskommun. Då hade befolkningen vuxit till 13 399 invånare och tio år senare, 1981, fanns 18 226 Vallentunabor.
Det hade kunnat vara ännu fler.
– På 60-talet kom planerna för att bygga den stora Össebystaden runt Angarnssjöängen och det köptes in mycket mark av Stockholms Stad. Det var stora planer, men det blev inget av det och i stället blev Angarnssjöängen naturreservat.
Men expansionsplaner finns fortfarande.
Fram till 2032 ska det byggas 560 nya bostäder om året i Vallentuna. Då räknar kommunen med att 40 882 personer bor här.
Kommunen hade 34 246 invånare 2021, varav 49,5 procent är kvinnor och 50,5 procent män.
Medelåldern är 39,6 år. I riket ligger den på 41,6.
84,3 procent av invånarna är födda i Sverige, en högre andel än rikssiffran på 80,0 procent.
Andelen som bor på landet är 15,7 procent mot 12,4 procent i riket.
Snittinkomsten låg 2020 på 35 092 kronor i månaden. I riket på 29 492 kronor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar