Hjälmsta skola

Jag har retat upp mig på att somliga om gamla tider kallar Hjälmstaskolan för Hjälmstaskolan. När jag gick där (1956-1962) hette den Vallentuna Centralskola och ingenting annat. Hjälmstaskolan blev Hjälmstaskolan först 1968/69 (uppgiften varierar) när centralorten fick två rektorsområden. Jag har följaktligen också beklagat mig över denna "historieförfalskning" främst på det i övrigt så fina bildarkivet men även på facebook när saken kommit upp. Somliga har protesterat mot mitt påstående varför jag till sist beslutat mig för att, så gott jag kan, ta fram fakta. Med lite tur är det en intressant läsning även för andra. 

Jag börjar med att fråga AI

... vad ordet Hjälmsta betyder och får veta att det är ett typiskt svenskt ortsnamn som från början kan ha varit inspirerat av ett personnamn (Hjälm-) eller helt enkelt bara betyda plats eller gård (-sta) som exempelvis Hjälms boplats eller Hjälms gård. Ordet Hjälmsta indikerar helt enkelt en gård eller en bosättning.  

Så jag frågar AI igen:

- Vad betyder Hjälmsta i Vallentuna? Och får följande svar:

"Hjälmsta i Vallentuna är namnet på ett område där en gång Vallentuna Centralskola låg (nu en del av en annan skola), men det har också en historisk koppling till gamla släktgårdar och den äldre byn Hjälmsta, och ger plats åt bostadsområden, vilket visar på Vallentunas utveckling från bondbygd till pendlarsamhälle med fokus på trygghet och närhet till natur.

Hjälmsta var en del av den äldre bondbygden i Vallentuna och associeras med gamla släktgårdar och vikingatida lämningar i området. Tidigare hette en känd skola i kommunen Vallentuna Centralskola, men den är nu en del av det som kallas Hjälmsta. Idag är Hjälmsta också namnet på ett bostadsområde där man betonar trygghet och närheten till naturen (skog och åkermark) som är typiskt för kommunen."

Så jag frågar AI på nytt:

- Vad är Hjälmsta i Vallentuna?

"Hjälmsta i Vallentuna är främst känt för Hjälmstaskolan, en grundskola som tidigare hette Vallentuna Centralskola, vilken ofta är involverad i internationella utbyten och utvecklingsprojekt, samt för Hjälmstaskolans gamla område, där det finns spår av historia och en gammal skolgård som nu fungerar som en mötesplats med basketplan, gungor och utomhusbord. Området har även kopplingar till det lokala bildarkivet genom läraren Josef Andersson, som startade det på Hjälmsta skola. 

Historisk anknytning: 

Området var en gång platsen för Vallentuna Centralskola och har en historia kopplad till lokala initiativ som bildarkivet."

Och igen:

Vad är Vallentuna Centralskola?

"Vallentuna Centralskola var det gamla namnet på det som idag är Hjälmstaskolan, en grundskola i Vallentuna som tidigare hette så."

Jag tycker fortfarande att jag har rätt. 

Det område i Vallentuna som kallas Hjälmsta är detsamma som Prästgårdens ägor som förr kallades just prästgårdens ägor. 

Om Prästgården skriver kommunen på sin hemsida: 

 Prästgården 

"Prästgården är belägen i södra delen av Vallentuna socken, intill Vallentunasjöns norra strand. Ägorna till Prästgården är delade i två delar. Inägorna ligger dels gränsande till Kragsta, väster om Väsby, vid Vallentunasjöns strand och dels på andra sidan Väsby där de hänger samman med utmarken som sträckte sig i en smal sträckning bort ända till sockengränsen mot Angarn i öster. Ägogränsen i söder utgjorde ägogräns mot Bällsta. Prästgårdens ägor kan ha haft en betydligt större omfattning i ett tidigare skede eftersom Rickeby, Väsby och Björkby har sådana ägofigurer som indikerar att de avknoppats från Prästgården."

 

"Vid sekelskiftet 1900 hade ett kommunalhus anlagts väster om kyrkan och längs vägen söderut mot Täby låg ett fattighus. Längst upp i nordost hade en station vid Roslagsbanan anlagts. Där vägen gjorde en krök låg Prästgården, med boninghus och trädgård söder om vägen och kringbyggda ekonomibyggnader norr om vägen. Flera torp hade etablerats på Prästgårdens utmark. Dessa var Hjelmstalund, Stenhagen, Karlberg, Kärrdalen och Sjöboda. Ekonomibyggnaderna till torpet Sången i söder låg också på Prästgårdens ägor. Sammanlagt fanns förutom själva Prästgården femton övriga bebyggda lägenheter på Prästgårdens ägor. Arealen brukad åker uppgick till 65,6 hektar och det fanns sex hektar naturlig ängsmark kvar."

Läs mer om torpen under Prästgården här

"I början av 1950-talet hade ett drygt 50-tal förhållandevis små tomter avstyckats på Prästgårdens norra marker och de flesta hade redan bebyggts med enbostadshus. Tre flerfamiljshus hade även uppförts längs en siktlinje mellan kyrkan och stationen. Prästgårdens ekonomibyggnader hade flyttats till en plats söder om kyrkan benämnd Korsbacken. Ett nytt kommunalhus hade uppförts mittemot stationen. Norr om kyrkan invid vägen fanns tre bostadshus, varav ett var Klockarens. Intill platsen för det gamla fattighuset hade en skola Hjelmstaskolan) och ett ålderdomshem uppförts. På utmarkerna hade – till skillnad från de massavstyckningar som redan skett på grannenheterna, Bällsta i söder och Rickeby i norr, så hade endast ett fåtal tomter för bostadsändamål styckats av utmed vägen, men en ishockeybana och en skjutbana hade anlagts. Sjöboda låg kvar längst i öster, med egen åker."

Jag förvånas över namnet på skolan i ovanstående text (Hjelmstaskolan med e) men bortser tills vidare från uppgiften då texten med all sannolikhet är skriven efter 1968/69 då Vallentuna Centralskola bytte namn till Hjälmstaskolan med ä. 

Det enda jag hittar som skulle kunna vara ursprunget till Hjelmsta är torpet Hjelmstalund under Prästgården. Det dyker emellertid upp först 1861 i husförhörslängden (ca 20 år efter att namnet Hjelmsta har myntats där) när skomakare Johan Wallin född 11/4 1816 med hustru och fem barn etablerade sig i Hjelmstalund som skomakare. Efter sonen August Wallin död 1/7 1904 - han var också skomakare i Hjälmstalund - finns en bouppteckning bevarad, enligt Stockholms stadsarkiv. (Stockholms läns västra domsaga, hösttinget 1 39h bouppteckning nr 62).

Om en liderlig smed som var inneboende hos skomakare Wallin i Hjälmstalund kan du läsa här.

Och om torp och annat under Hjälmsta kan du läsa här

Jag tror alltså inte att torpet Hjälmstalund gett upphov till namnet Hjelmsta om Prästgårdens ägor. 

Frågan kvarstår alltså. Vad eller vem gav upphov till namnet Hjelmsta eller nuvarande Hjälmsta. 

Den gamla byn Hjelmsta

"Den gamla byn Hjelmsta" är alltså detsamma 

Vallentuna (AB) AI:15b (1842-1847) Bild 800 / sid 75
"Prästgården - Hjelmsta" i husförhörslängden 1842.

som Prästgården och dess ägor. Namnet dyker upp i husförhörslängden (1842-1847). Samma år (1842) infördes den allmänna skolplikten om nu det har någon betydelse i sammanhanget. Dessförinnan hette området enbart Prästgården.

Prästgårdens ägor omfattade då Kärrdal, Sjöboda*, Stenhagen, Björkby**, Gamla Klockargården*** och Fattigstugan****.

AI förtydligar namnen i slutet av denna sida.

I husförhörslängden (1908-1917) omfattar Prästgården / Hjelmsta / Karlberg, Hjelmstalund, Anneberg, Westerhagen, Olsborg, Ludvigsberg, Vallentuna station, Skolhuset (Vita skolan), Kommunalhuset vid kyrkan och Fattighuset vid Skolvägen. 

Jag lyckas inte hitta någon förklaring till namnet Hjelmsta men det är alltså Prästgårdens forna ägor som kallas så. Tacksam info om sådan finns. 

Men hur välkänt var det egentligen? 

Personligen hade jag aldrig hört namnet Hjälsta förrän tidningarna skrev att Vallentuna Centralskola hade bytt namn till Hjämstaskolan 1968/69. Jag var 18/19 år och minns att namnet förvånade. Efter några år var namnet emellertid självklart för oss alla. När vi i Vallentuna Revyn spelade revy där på 1980-talet hittade vi själva på namnet Hjälsta Teater och tyckte det var både fint och lockande. 

Låt oss börja från början!

Vår legendariske gamle rektor, Josef Andersson (1897-1992), skrev boken "Från Byskola till grundskola" om totalt 55 sidor som gavs ut av Kulturnämnden 1973. Jag citerar - i rött - nedan stora stycken ur boken men rekommenderar den även som helhet för spännande läsning. Josef skriver bra och med glimten i ögat. Boken såldes i bokhandeln för tio kronor när det begav sig. I dag får man nog nöja sig med att låna den på biblioteket om man inte som jag råkar ha den i bokhyllan. 

Jag börjar alltså mitt gräv efter Hjälmstaskolan i Josefs bok och jämför hans material med husförhörslängderna som prästen skrev för att hålla reda på allt och alla i socknen. De sistnämnda finns numera tillgängliga på nätet för den som vill kolla själv. Så bekvämt var det minsann inte för Josef som sannolikt satt och forskade i originalböckerna nere på pastorsexpeditionen. Dagens databaser kunde han förstås inte ens drömma om. 

(Sidhänvisningar i blått till kyrkoböckerna går alltså inte att klicka på.) 

Läs mer om Josef Andersson här

Scholan i Afwunden

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 70 / sid 57

Den första skolan jag hittar i husförhörslängden är Scholan i Afwunden eller Avunda år 1757. 

AI berättar att Avunda i Vallentuna är namnet på en plats vid Lindö där det även står en runsten (U 239) som du kan läsa om här.  

 

Ortsnamnet Avunden betyder som det låter avund eller avundsjuka. Det skulle onekligen vara intressant att få veta varför platsen kom att kallas så. Det visar sig så småningom att platsen låg på gränsen till Ekeby ägor - dvs närmare Prästgården än vad man först kanske kunde tro.

Scholstufvan i Avunda (1757-1771)

I Skolstugan bodde läraren "Pedagogus Thelaus" född 8 april 1704 och hans hustru Stina Hellsten född 1710. De hade sönerna Petter född 1749 och Israel född 2 aug 1755. I hushållet fanns även pigan Anna Stina Albom

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 70 / sid 57 (1757-1758)

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 88 / sid 75 (1759-1760)

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 105 / sid 92 (1761-1762)

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 123 / sid 110  (1763-1764)

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 208 / sid 195 (1765-1771)

Det visar sig handla om Erik Thelaus född 1704 som var skolmästare i Vallentuna. Han var gift I med Christina Hellsten död 1765 och Gift II med Anna Larsdotter född 1728 död 1791. I första giftet föddes sönerna Petter 1749 och Israel 1755. Erik Thelaus dog 1771. 

Petter Thelaus var skolmästare vid Svea Livgarde. Han var gift I år 1744 med Cajsa Hansdotter död 1783 och gift II år 1785 med Florentina Skoberg död 1811. I andra giftet föddes sonen Pehr. Petter Thelaus dog 1799. 

Läs mer om Erik Thelaus och hans härstamning här

Josef Andersson:

Redan före 1768 hade man påbörjat skolundervisningen i Vallentuna. En skolmästre hade funnits ett 10-tal år. Han hette Thelaus. Undervisningen gick i allmänhet till så, att en bonde upplät rum för skolan under en del av läsåret, varefter läraren flyttade sin skola till en annan gård i socknen, en så kallat flyttande eller ambulerande skola. Lärare var ofta personer som på grund av invaliditet eller annan orsak inte kunde arbeta på åker och äng. Deras ekonomiska förhållanden var inte mycket bättre än för de slavar som under antiken fick utöva läraryrket och undervisa sina herrars barn.

För att återgå till Vallentuna så beslöt man på en sockenstämma år 1758 att det på Mikaelidagen årligen skulle upptagas en kollekt till skolmästaren som det hette "honom till någon hjälp och understöd i sitt torftiga tillstånd". När skolmästaren Thelaus år 1770 slutade sin tjänst, beslutade man att han skulle få sin fortsatta försörjning genom fattigkassan men "att han därtill skulle tilldelas något mera än andra fattiga."

Skolmästartjänsten uppehölls sedan av ett flertal personer fram till början av 1800-talet, då prosten Uno Fast yttrade att man borde skapa förutsättningar för en bättre undervisning genom att öka skolmästarens lön, så att man kunde få en duglig man till befattningen.

Skolmästare Erik Thelaus dog alltså 1771. Skolan eller lärarbostaden låg uppenbarligen kvar i Avunden, Lindö, och efterträdare blev Pedagogus Lars Ekengren född 17 mars 1733 som närmast kom från Hammarby (Upplands Väsby) 1770. Hustrun hette Anna Maria Ekengren född 1725 i Stockholm och sonen hette Peter född 1765 i Hammarby. 

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 211 / sid 198 (Avunden, Lindö)

Scholstufvan vid Klåckaregården

Klockargården vid Mathiasgården mitt emot kyrkan och Stefansgården - som vi känner den byggdes först 1864. Den klåckaregård som nämns i husförhörslängden 1771 och framåt är alltså en annan bostad för klockaren än dagens. Av det jag så här långt har läst, så tror man, att Gamla klockargården låg i närheten av dagens såvida den inte låg i Avunden vid Ekeby/Lindö dit skolan strax återkom. 

Tacksam info om sådan finns! 

År 1771 tycks skolan flytta till den så kallade "Klåckaregården". Där bodde de organister som tjänstgjorde i kyrkan. Några av dem var Andreas Dufva född 1722 med familj som efterträddes av Anders Enqvist med familj samt pigor och drängar. En period under den här tiden bodde även sockenskräddaren Perh Jansson Grandin med lärlingar i Klåckaregården. För att bara nämna några. 

Vallentuna (AB) AI:3 (1771-1784) Bild 122 / sid 113

Därefter kom Pedagog Per Abrahamsson Mellin / Mållin född 18/8 1740 med hustru Brita Andersdotter född 1744 med sonen Abraham född 1766 och dottern Greta född 1769

Deras barn (AI:5): dottern Brita Lisa född (juli) 1774 och sonen Anders född 2/10 1783.

Familjen (AI:7) 

Per Mållin född 18/8 1740 och hans hustru Brita Andersdotter född 1744 med:

Sonen Anders född 2/10 1783

Dotterdottern Johanna Margareta 9 år, Dottersonen Carl Gustaf 5 år, Dottersonen Fredric 1 år

Fader- och Moderlösa gossen Eric Anders född i Wallentuna 1793 eller 1794.

Vallentuna (AB) AI:4 (1778-1791) Bild 94 / sid 89

Vallentuna (AB) AI:5 (1785-1813) Bild 73 / sid 130

Vallentuna (AB) AI:6 (1792-1798) Bild 119 / sid 111

Vallentuna (AB) AI:7 (1799-1805) Bild 183 / sid 174

Nya Skolan i Afundan

Nya Skolan i Afundan (1806-1810)

Pedagog Johan P. Hedengren (otydligt) född 1780 i Eskilstuna. Kom från Österåker 1809. Död 1810.

Hustrun Cathrina Antonsdotter född 1780 i Stockholm. 

Barn: Anna född 1803 i Österåker, Julius född 1805 i Österåker och August född 1808 i Österåker. 

Skolläraren Peter Thelaus född 15/3 1792 i Stockholm

Vallentuna (AB) AI:8 (1806-1810) Bild 700 / sid 60

Josef Andersson:

Kungliga sekreteraren Grundstierna föreslog att man skulle inrätta ett så kallat sockenmagasin, varigenom man kunde få medel för att förbättra skolväsendet. Sockenmagasin fanns det på den tiden i många socknar. De var avsedda att under dyrtid och nödår tillhandahålla allmogen spannmål mot en viss låneavgift. Behållningen fick bland annat användas till skoländamål. På den sockenstämma där detta förslag behandlades uttalades också, att man borde kunna insamla frivilliga gåvor till skolbarnen vid bröllop, gravöl och husförhör. Meningarna om hur man borde lösa lärarfrågan var delade. 

Den stridbara friherrinnan Ulrika Cederhielm Montgomery på Molnby-Lindholmen ansåg att klockaren enligt 1686 års kyrkolag borde lära barnen läsa i stället för att som nu "åka omkring och hålla auktioner, vilka leda till fylleri och många vidlyftiga processer och kiv". Hon framhöll också fördelen av att klockaren skötte underviningen varigenom man slapp att skaffa bostad till en särskild skolmästare. Den ersättning som kockaren utöver sin lön borde erhålla för undervisningen, kunde man åstadkomma på så sätt att föräldrarna till varje barn som lärde sig läsa betalade en riksdaler. Fattigkassan skulle betala kostnaderna för föräldralösa och fattiga barn. 

Hon fortsatte, "ty barn- och ålderdomen äger lika anspråk på medmänniskors hjälp och då  sockenmännen på sina bröllop kunna kalasa bort flera hundra riksdaler, är jag säker på att de flesta vid dessa glädjetillfällen giva en skärv för att befordra fattiga barns undervisning till evigt och timligt väl". 

Major Silfverstolpe på Lövsättra ansåg det mindre lämpligt att överlämna ansvaret för undervisningen till klockaren. Han befarade att denne skulle bli tvungen att skaffa medhjälpare, vilka han i sin tur skulle avlöna. Det var risk att han skulle anställa en dräng eller annan person som var mindre lämplig för uppdraget. 

Skolan i Ekeby

Josef Andersson:

Problemet hur man på bästa sätt skulle ordna lärarfrågan sammanhängde med lösningen av en annan stridsfråga, nämligen om man skulle fortsätta med ambulerande skola eller övergå till fasta skolor. 

Major Silverstolpe och sekreterare Grundstierna föreslog att man skulle anskaffa en byggnad, som var tjänlig till skola och bostad åt en skolmästare. Trots motstånd från friherrinann Cederhielm, baron Brauner, Lingsberg, och ryttmästare Löwenström på Lindö, beslutade man år 1807 att bygga en skola i Ekeby. Den skulle vara 16 alnar lång, 13 alnar bred. Själva skolsalen skulle vara 6 alnar lång och 5 alnar bred. 

Kriget försenade byggnadens uppförande men år 1810 stod skolan färdig. 

Det var den första fasta skolan i Vallentuna. 

Man antog en skolmästare från Österåker som emellertid snart flyttade. Den "vice skolmästaren", hans medhjälpare Peter Thelaus, valdes till ordinarie, trots att friherrinnan uttalade som sin uppfattning att T visserligen förtjänar allt beröm för nykternet, stilla och beskedligt uppförande samt skicklighet i andra sysslor, en vacker handsil och kunskap i räkning som äro nödvändiga men "ingalunda äger de egenskaper som fordras för att lära läsning och kristendomskunskap åt allmogens barn där tålamod, ordning och stadighet är oumbärliga egenskaper". Sådana egenskaper kunde man, menade friherrinnan, inte hoppas på hos en så ung man som Thelaus. 

Säkert var denne en stilla och beskedlig person, eljest hade han väl inte funnit sig i att sockenmännen lagt sig i hans giftasfråga. Det hade något år tidigare varit tal om anställandet av en barnmorska och församlingen beslutade att skolmästaren, när han framdeles ville gifta sig skulle förse sig med en sådan hustru, som vore hugad och skicklig i att bliva barnmorska vartill även skolmästaren, som även påkallades och var närvarande, sådant för sin del biföll." 

Thelaus medgav att det med tiden skulle tjäna till en bättre utkomst, men framhöll att han ville ha en hustru som var ömsint och dygdig samt att hennes utbildning borde av socknen påkostas."

I och med tillkomsten av den fasta skolan i Ekeby fick Vallentuna ett kontinuerligt fungerande skolväsen.

Gamla och Nya skolan i Afunda

Gamla skolan i Afunda och Nya skolan i Afunda (1812-1825)

Afundan på Lindö ägor gränsade alltså till Ekeby. I husförhörslängden AI:9 föregås Afundan av Wästlunda och följs av Ekeby varför Afundan gissningsvis låg någonstans mitt emellan. Av hfl framgår att i det som vid den här tiden kallades "Gamla skolan" bodde nu fattighjon och barnhemsbarn. Där var alltså ingen skola längre. 

I Nya skolan bodde:

Skolmästare Petter/Pehr Thelaus född 15/3 1792 i Stockholm. I (AI:11a) kallas han även vice Pastor. 

Hustrun Ulrica Lundberg född 17/5 1784 - död av lungsot 13/6 1825 i Vallentuna.

Deras barn med efternamn Thelai var: 

1. Florentina Ullrica född 22/8 1814 - död 13/8 1818 av slag/hjertsprång (3 år 11 mån 21 dag)
2. Pär Adolph född 6/1 1816 - död 24/4 1818 av slag/hjertsprång  (2 år 3 mån 18 dag)
3. Carolina Mathilda född 24/1 1818 - död 29/7 1818 av rödsot (6 mån 5 dag)
4. Maria Sophia född 21/5 1819
5. Anna Florentina född 10/9 1820
6. Petrus Gustafus Mathias föd 21/1 1822 - död 31/3 1824 av bröstinflammation (2 år 2 mån 10 dag)
7. Julius Emanuel född 12/4 1825

Vallentuna (AB) AI:9 (1812-1814) Bild 640 / sid 57 (Gamla skolan, fattighus)

Vallentuna (AB) AI:9 (1812-1814) Bild 630 / sid 56 (Nya skolan)

Vallentuna (AB) AI:10a (1814-1820) Bild 1190 / sid 111 (Gamla skolan, fattighus)

Vallentuna (AB) AI:10a (1814-1820) Bild 1150 / sid 109 (Nya skolan)

Vallentuna (AB) AI:11a (1821-1825) Bild 1210 / sid 117 (Gamla skolan, fattighus på Ekeby ägor)

Vallentuna (AB) AI:11a (1821-1825) Bild 1140 / sid 110 (Nya skolan mellan Afunden o Ekeby)

Vallentuna (AB) CI:2 (1792-1854) Bild 295 / sid 292 (De tre äldsta barnen i dödboken)

Vallentuna (AB) CI:2 (1792-1854) Bild 305 / sid 302 (sonen Petrus död)

Vallentuna (AB) CI:2 (1792-1854) Bild 307 / sid 304 (hustrun/modern död)

Skolhuset / Skolan i Ekeby

Skolhuset / Skolan 

Roten No 6 (Ekeby ägor) (1826-1847)

Sannolikt detsamma som Nya skolan i Afunden ovan. 

Schol-lärare Pehr Thelaus född 15/3 1792 i Stockholm. Ankom därifrån till Vallentuna 11/2 1811. Flyttade till Norrtälje 1821. Änkling då med barnen Maria Sophia, Anna Florentina och Julius Emanuel. 

Vallentuna (AB) AI:12b (1826-1830) Bild 1040 / sid 92

Därefter kom:

Skollärare Johan Åsell född 1805 i Angarn ohh Johanna Elisabet Väsell född 22/2 1807 i Vallentuna. Familjen flyttar 1850 till Angarn. Barn:

1. Amalia Johanna född 18/10 1835 i Vallentuna - död 5/6 1836 i inflammation.
2. Julia Vilhelmina född 17/1 1836 i Vallentuna
3. Edla Olivia född 28/1 1839 i Vallentuna
4. Johanna Eugenia född 10/2 1842 i Vallentuna
5. Johan Julius född 14/11 1845 i Vallentuna

Vallentuna (AB) AI:13b (1831-1835) Bild 860 / sid 80

Vallentuna (AB) AI:14b (1836-1841) Bild 860 / sid 80

Vallentuna (AB) AI:15b (1842-1847) Bild 890 / sid 84

Josef Andersson:

Folkskolan blir obligatorisk

En kunglig stadga om införandet av en obligatorisk folkskola kom den 18 juni 1842. Den bestämde bland annat att det skulle finnas minst en skola i varje socken och att varje barn måste gå i skolan. Vidare skulle ett skolråd eller skoldirektion, som det då hette, väljas i varje socken. I Vallentuna valdes en direktion på fem personer. Vid sockenstämman den 5 maj 1847 beslutade man inlemna följande redogörelse för skolväsenet:

1) Hava vi en antagen examinerad och studerad skollärare som förut åtnjuter i årlig lön tolv tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn, samt under frihetsåren till 1850 av lägenheten Sjöboda, fyra tunnor årligen hälften råg och hälften korn. 

2) Skolläraren är försedd med tjänlig bostad i ett av församlingens hemmansägare för flera år sedan uppbyggt skolhus. Nu skall han ock förses med nödigt bränsle, enligt nödig författning, samt åt honom anskaffas sommarbete och vinterfoder för en ko. Till sommarbetet anslås utur skolkassan 2 riksdaler banco, och foder fås till vinterföda åt en ko 2 lispund hö av varje mantal årligen. 

3) Ett lämpligt jordland finnes även omkring skolhuset, inhägnat till skollärarens disposition, till brukning för eget behov av jordfrukter, men det är för inskränkt för att lämna tillfälle till undervisning åt skolbarnen i trädplantering och trädgårdsskötsel. För detta jordland har skolläraren förr betalt tomtören eller hyra av sin lön till den hemmansägare, på vars ägor detta land är beläget. Som detta mera icke är lämpligt, så prövades nu skäligt vara, att hyra för den inhägnade platsen med planteringsland utur skolkassan skulle betalas med 2 riksdaler årligen. 

4) I stället för att enligt nödiga förordningens föreskrifter årligen bidraga med en utgift av högst 6 skillingar banco av varje skattskriven person utgives av härvarande skolkassa till folkskolläraren 16 riksdaler 32 skilling banco. Till kassa samlas årligen vid varje bröllop, gravöl och husförhör. 

Wallentuna Skolhus i Ekeby

Wallentuna Skolhus (1848-1860)

Skolhuset på Ekeby ägor. Roten No 5 i Ekeby

Skollärare Åsell (ovan) och hans familj flyttade till Angarn 1850 och efterträddes av:

Skollärare Carl Wilhelm Hellström född 2/3 1825 i Rådmansö - död 16/10 1876 

Gift I med Clara Mathilda Esping född 23/9 1826 i Gärdserum - död 4/2 1874 i Vallentuna. 

Mannen inflyttade till Vallentuna från Frötuna 1850 och hustrun kom 1853 från Uppsala. 

Han var gift II 24/1 1875 med Sofia Matilda Mattsdotter född 12/9 1841

Barn: 

1. Anna Wilhelmina född 7/9 1854 i Vallentuna 
2. Lydia Mathilda född 16/11 1855 i Vallentuna
3. Simeon Wilhelm Anabolius född 22/6 1857 i Vallentuna
4. Maria Charlotta född 11/1 1859 i Vallentuna
5. Hilda Magdalena född 30/9 1861 i Vallentuna
6. Alma Christina född 22/4 1863 i Vallentuna

Barn i andra giftet: 

7. Signe Ingegärd född 9/1 1876

8. Carl Emil Aganyr född 2/5 1877

Vallentuna (AB) AI:16b (1848-1852) Bild 1440 / sid 136 ("Wallentuna Skolhus") (Åsell)

Vallentuna (AB) AI:17b (1853-1856) Bild 1060 / sid 100 (Hellström)

Vallentuna (AB) AI:18b (1856-1860) Bild 1700 / sid 164

Vallentuna (AB) AI:19 (1861-1868) Bild 2390 / sid 232 (Skolhuset i Ekeby struket, kallas Loviselund)

Josef Andersson:

Även om allmän skolplikt blivit införd 1842, dröjde det länge innan alla barn fick en nödtorftig undervisning. I en del fall berodde det på ekonomiska svårigheter, trots vissa lovvärda ansträngningar för att underlätta elevernas skolgång. År 1847 anvisade man tex 92 riksdaler och 44 skilling banco till mat åt utfattiga barn så att dessa skulle kunna bevista skolan. 

En anledning till att många barn inte erhöll den undervisning de enligt 1842 års stadga var berättigade till, var det långa avståndet till socknens fasta skola. Greve Wachtmeister på Lindö förklarade sig villig att betala 150 riksdaler per år till en småskola på Lindö gård men fick avslag på grund av att församlingen inte ville bidraga till kostnaderna.

Vallentuna Klockaregård uppförd 1864. I den inrymdes såväl skola som lärarbostad till 1925. 
Även sedan skolhusen i Hjälmsta byggts bedrevs periodvis undervisning i övervåningens östra del.
Okänd fotograf omkring 1910. Vallentuna bildarkiv. 

I husförhörslängden AI:19 (1861-1868) finns såväl "Gamla Klockaregården" som den nutida "Klockaregården" på sid 225. På samma sida som "Gamla Klockaregården" redovisas även "Nya skolhuset" (i nya Klockaregården byggd 1864). Alltihop ligger i Förhörs Roten No 11 och skrivs ihop med "Fattighuset" som ju också var en angelägenhet för socknen. 

Josef Andersson:

År 1862 beviljade man emellertid 200 riksdaler för inrättande av två ambulerande småskolor - en för socknens västra och en för socknens östra del. 

Jag har inte lyckats hitta någon skola för socknens västra del. 

Tacksam info om det finns! 

Josef Andersson:

Två år senare (1864) uppfördes ett efter dåtida förhållanden ansenligt skolhus intill den gamla klockartomten, den nuvarande Klockargården, en vacker, stilren byggnad som numera används för kyrkligt ändamål. Förste innehavare av den förenade lärar- och klockartjänsten hette Karl Wilhelm Hellström.

Karl Wilhelm Hellström, som varit skollärare i Wallentuna Skolhus vid Avunden på Ekeby ägor sedan 1850 fick alltså flytta in i den nybyggda Klockargården med sin familj 1864. Därmed blev han både klockare och skollärare i Vallentuna. 

Vallentuna (AB) AI:19 (1861-1868) Bild 2320 / sid 225 mfl nära sidor (här samsas Gamla 

          Klockaregården och Klockargården (byggt 1864) med Nya skolhuset i Förhörs Roten No 11. 

          Nya skolhuset bör vara den som inrymdes i den nybyggda Klockargården.)

Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 3020 / sid 293 (Klockargården, Skolhus, Förhörsroten No 10)

Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 1950 / sid 191 (som ovan)

Josef Andersson:

När elevantalet i den nya skolan ökat till omkring 190 barn och man så småningom övergav växelundervisningen ansågs det nödvändigt att anställa en biträdande lärare som dels skulle hjälpa den ordinarie läraren vid den fasta skolan och dels skulle undervisa i de ambulerande skolorna. Varje skola flyttade inom tre rotar, två månader i varje med början i Kragsta och Molnby. Till biträdande lärare valdes en man vid namn Gustaf Kahlson som tjänstgjorde till 1873. 

Den ambulerande skolan bedrevs i förhyrda och i bland mindre lämpliga lokaler, de så kallade roteskolorna som emellertid avskaffades, varför man återgick till en fast skola för de mindre barnen på Klockargårdens vind.

Skollärare Carl Wilhelm Hellström dog på sin post den 16/10 1876 och extra ordinarie skolläraren Gustaf Kahlson född 11/12 1833 i Rystad, Linköpings län, tog över. Han och hustrun flyttade hit från St Clara församling i Stockholm 30/8 1868. De fick tre barn i Vallentuna och flyttade sedan vidare till Frötuna 7/7 1873. 

1878 tillträdde Carl Magnus Lundgren född 29/12 1839 i Malsta tjänsten som skollärare och organist eller orgelnist som det står i husförhörslängden. Han var 6/4 1872 gift med Margreta Christina Jansdotter född 3/7 1848 i Länna. 

Deras barn: 

1. Elin Christina född 17/8 1872 i Länna
2. Anna Helena Malvina född 3/4 1874 i Länna
3. Alfhild Margreta född 15/8 1876 i Länna
4. Maria Elisabeth född 8/2 1879 i Vallentuna
5. Carl Gustaf född 24/4 1882 i Vallentuna - död 23/7 1883 i Vallentuna
6. Carl Gustaf född 1/1 1885 i Vallentuna

År 1888 flyttade familjen vidare till Lingsbergs skolhus. Carl Magnus Lundgren, 49 år, kallades då före detta skolläraren. Läs mer om Lingsbergs skolhus här.

Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 3030 / sid 294 (Skolhuset o Klockaregården)

Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 1950 / sid 191 (Carl Magnus Lundgren m familj)

Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 950 / sid 396 (som ovan, familjen flyttar)

Vallentuna (AB) AI:22a (1882-1891) Bild 3150 / sid 304 (familjen i Lingsbergs skolhus)

Skolläraren och orgelnisten

Per Ferdinand Torell född 21/8 1855 i Torsås, Kalmar län flyttade till Vallentuna från Ramqvilla 1887. Han var 30/7 1881 gift med Johanna Katrina Håkansdotter född 14/9 1849 i Ramqvilla.

Deras barn: 

1. Sigrid Kjerstin Elisabet född 10/9 1885 i Ramqvilla
2. Per Sigfrid Håkan född 1/9 1887 i Vallentuna (kontorsbiträde)
3. Klas Gustaf Emanuel född 17/10 1889 i Vallentuna - död 14/11 1889 i Vallentuna. Gossen var född med ryggmärgsbråck (Spina bifida) och opererades för det en månad gammal på Serafimerlasarettet i Stockholm. Han dog efter operationen av meningit, dvs inflammation i hjärn- och ryggmärgshinnorna. 
4. Anders Hjalmar Henrik född 5/10 1891 i Vallentuna (banktjänsteman)
5. Rut Johanna Matilda född 14/3 1894 i Vallentuna (småskolelärarexamen 1914)
6. Erik Gustaf Ragnar född 9711 1896 i Vallentuna

Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 950 / sid 396 (familjen Torell)

Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1020 / sid 298 (som ovan)

Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 370 / sid 27 (som ovan)

 Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 400 / sid 28 (skolhuset, Per Ferdinand Torell)

Skolorna i obygden

Skolorna i obygden

I början av 1880-talet fanns en fast småskola i Stora Mellösa som 1883 ändrades till en mindre folkskola. Året därpå flyttade man till ett nytt skolhus i Berga. 

År 1884 uppfördes Veda småskola och en i Björkhaga småskola vid Lingsberg. 

Josef Andersson: 

I början av år 1887 tillträdde Per Thorell från Ramkvilla i Småland den förenade tjänsten som lärare och organist i Vallentuna. Han tjänstgjorde till 1919 då han avgick. Han hade en stor arbetsbörda - inte minst med hänsyn till det stora elevantalet. År 1897, då skolinspektören yrkade på en delning av klassen, hade han 82 barn att undervisa i Klockargårdens stora klassrum. Men kommunalmännen ansåg inte att man behövde lätta på Thorells arbetsbörda eftersom "han var i sin fulla kraft".

De (barnen) slutade sin skoldag först klockan fyra. Varannan dag måste de stanna kvar och städa klassrummet. Lärarinnan undrade om barnen inte kunde slippa städningen. En närboende kvinna var villig att göra abetet för en lön av 50 öre i veckan. Skolrådet ansåg emellertid att barnen åtnjöt en så stor förmån på grund av att de slapp gå fram till kyrkskolan, att de gott kynde fortsätta med att städa. Dock beviljade skolrådet, att för lättnad vid städningen både i Veda och i övriga lärosalar sopborste må inköpas.

I husförhörslängden AI:23a (1892-1899) redovisas i ytterkantsområdena inte mindre än tre skolhus nämligen:

Berga 

Skollärarinnan Johanna Krantz född 19/7 1860 i Harbo som 11/11 1898 flyttar till Skolhuset i Hjelmsta, där flera lärare bor. I nästa hfl har lärarinnan Hilda Julia Josefina Jansson född 25/2 1878  i Vätö gift sig 1906 och flyttat till Stockholm. I stället har Margreta Mariana Nordenmark född 1/5 1870 i Njurrunda, Västernorrland, tillträtt. Hon flyttar in i skolhuset med sin moder som är änkefru. I Berga skolhus finns även småskolelärarinnan Maria Elisabeth Lundgren född 8/2 1879 som är dotter till skollärare Carl Magnus Lundgren som tjänstgjort först i Klockargården och sedan i Lingsberg. I nästa hfl är Margreta Mariana Nordenmark folkskollärarinna, modern avliden. 

Skolan i Berga byggdes, enligt Josef Andersson, till med en särskild småskoleavdelning 1920.  

Vallentuna (AB) AI:23a (1892-1899) Bild 1210 / sid 107 (skolhuset i Berga)

Vallentuna (AB) AII:1b (1900-1908) Bild 900 / sid 291 (skolhuset i Berga, ny lärarinna)

Vallentuna (AB) AII:2b (1908-1917) Bild 600 / sid 306 (Berga skolhus)

Veda 

Skollärarinnan Maria Krantz född 20/7 1847 i Harbo. I nästa hfl har Maria Krantz flyttat 12/11 1903 till ett annat skolhus under Veda Båtmanshus. I nästa hfl har Maria Krantz slutat. I stället har Anna Bernhardina Nilsson född 10/1 1889 i Gottröra tillträtt som småskolelärarinna. Hon slutar och flyttar till Össeby Garn 9/11 1909.  

Vallentuna (AB) AI:23a (1892-1899) Bild 1880 / sid 174 (skolhuset i Veda)

Vallentuna (AB) AII:1b (1900-1908) Bild 430 / sid 244 (skolhuset i Veda, Maria Krantz)

Vallentuna (AB) AII:2b (1908-1917) Bild 120 / sid 258 (Veda ny lärarinna Anna Bernhardina Nilsson

  

Lingsberg

Skollärare Karl Magnus Lundgren född 29/12 1839 (se ovan) dit han flyttade med familjen 1888.

Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 240 / sid 220 (skolhuset i Lingsberg) 

Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 1180 / sid 108 (Lingsberg. Ordet skolhuset är struket. 

          Skollärare Lundgren med familj har flyttat till Angarn 2/11 1900 så skolan verkar vara stängd. 

          Där bor i stället en skräddare.) I nästa hfl ingen skola alls.

Josef Andersson:

Skolan i Lingsberg blev snart överflödig på grund av minskat antal elever inom skolroten. Byggnaden finns emellertid kvar i så gott som oförändrat skick vid Björkhaga, Lingsberg. Den inrymde en lärosal ca 42 kvm stor samt en bostad å ett rum och kök för lärarinnan. Den nuvarande ägaren av fastigheten (Malte Brunnberg) har med berömvärd pietet moderniserat byggnaden. Ännu i dag kan man beundra de breda golvtiljor, vilka nöttes av dåtidens skolbarn. 

Läs om Malte Brunnberg och den gamla skolan i Lingsberg här.

Skolorna i Berga och Veda drogs in 1939 till följd av minskat elevantal och en allmän vilja till centralisering av skolväsendet. Därmed inrättades också de första skolskjutsarna för barn som hade lång och besvärlig väg till skolan. 

Vallentuna Småskola

Vallentuna småskola i början av 1900-talet. Fotograf okänd. Vallentuna bildarkiv.

Vallentuna småskola i början av 1900-talet. Enligt en anteckning av Aina Bornholm fanns småskola, läsbarn och lärarbostad i huset. Inget byggår finns angivet. Till vänster om skolgården hade lärarinnan Hanna Krantz sin trädgård med bl a potatisland. I bakgrunden syns Kyrkviken. Före 1950 var huset säte för Vallentuna kommuns förvaltning. Se Andersson, J, Från byskola till grundskola.
(Huset är beläget till höger om kyrkan och mitt emot dagens Mathiasgården.)

Nya skolan i Vallentuna

som först blev Vita och sedan Gula skolan

Vykort poststämplat 1915. Okänd fotograf, Vallentuna bildarkiv

Enligt Josef Andersson byggdes Vita skolan 1910. Den målades gul 1954 och blev Gula skolan för oss som småningom blev elever där. Bakom byggnaden härifrån sett fanns på min tid (1957) en inhägnad trädgård som rektor Josef Andersson och hans hustru, lärarinnan Margareta Andersson, disponerade. Det är möjligt att Eva Segerblads familj - som bodde i lärarbostaden vägg-i-vägg med rektorsbostaden - kunde så sina morötter där. 

Till höger om Vita skolan låg Försvarsgården och bortom den, mitt emot trädgårdslandet rektors- och lärarbostaden. Ytterligare ett steg till höger om Vita skolan längs nuvarande Skolvägen (då: Fattistubacken) låg fattigstugan som småningom blev ålderdomshem. 

Josef Andersson:

I Vita skolan fanns två stora klassrum, rymliga avklädningsrum och tvenne lärarbostäder å två rum och kök. Lärosalarna hade väldiga fönster som upptog nästan hela väggytan mot söder, vilket fororsakade ett för undervisningen olämpligt drivhusklimat under den varma årstiden. I kalla vinterdagar var det svårt att få upp kaminvärmen i de stora klassrummen. Inredningen var torftig. 

För att 1954 tillgodose behovet av nya lokaler inreddes tjänstebostäderna i "Vita skolans"övervåning till klassrum, skolbibliotek och skolbarnsbespisning. 

På min tid (1956-1958) bodde inga lärare i huset. I stället hade två mindre klassrum inretts på övervåningen för oss småskolebarn. I de stora salarna på bottenvåningen gick de tuffa grabbarna i sjuan. I källaren fanns ett varmbad som hade donerats av fd lärarinnan Julia Fredlund med benäget stöd av Röda korset, Pensionsstyrelsen och kommunen. Det skulle rädda oss från lössen, var det tänkt. Läs mer om det här. 

Vallentuna Folkskola

Vallentuna Folkskola.
Vita skolan (som 1954 målades gul) till vänster och Röda skolan till höger. Byggnaderna i mitten
ska vara vedbod och toaletter för lärare och elever. (Det var före min tid.) Bakom mittenhusen på
inhägnad tomt låg rektors- och lärarbostaden. Gula skolan brändes ned till grunden i januari 1964. 
Okänd fotograf 1925. Vallentuna bildarkiv.

Kommunen lånade 100 000 kronor för att kunna bygga Röda skolan som invigdes 1925. Det var en präktig skolanläggning, skriver Josef Andersson. Där fanns särskilda lokaler för gymnastik, slöjd och skolkök. Man kunde till och med undervisa i träslöjd. Syslöjd för flickor - så kallad flickslöjd - hade man infört redan 1884. Skolköksundervisningen påbörjades år 1928. 

Min farmor och farfar flyttade till Vallentuna omkr 1937 och min far var elev hos magister Holger Hovmark  1937-1940. I jakten på ett namn på själva skolan har jag rotat fram hans skolbetyg. Det är avgångsbetyget från Vallentuna folkskola (undertecknat av Holger Hovmark och kyrkoherde Sven Vängby som var ordförande för Folkskolestyrelsen) och avgångsbetyget från den så kallade fortsättningsskolan. 

Men där finns inget namn på skolan. Och det står inte heller Hjälmsta någonstans.  

Josef Andersson:

År 1949 beslöt kommunen inrätta en distriktsöverlärartjänst och förutvarande tillsynsläraren Josef Andersson valdes till förste innehavare av befattningen. 

Kommunsammanslagningen 1952

Med anledning av den planerade kommunsammanslagningen gjordes ett flertal utedningar. Flera förslag framfördes angående vilka kommuner som skulle ingå i den nya storkommunen. Representanterna för Vallentuna önskade ingen sammanslagning med grannkommunerna men måste böja sig för högre myndigheter och gå med på att Vallentuna sammanfördes med Markim-Orkesta och Frösunda kommuner. 

Dåvarande folkskoleinspektören Ernst Erfors ansåg emellertid att det ur skolorganisatorisk synpunkt vore bättre att också Kårsta och Össeby-Garn ingick i den nya kommunbildningen. Efter en omfattande diskussion beslutade man att Vallentuna, Markim-Orkesta och Frösunda skulle bilda en storkommun den 1 januari 1952. Därmed tillfördes skoldistriktet sex skolbyggnader: Orkesta småskola, Markims småskola, Markim-Orkesta folkskola samt Torsholma småskola, Avasta folkskola och Frösunda kyrkskola. Därvid fastställdes att skolorna i de nytillkomna församlingarna skulle sammanföras till två sexklassiga bygdeskolor, en i Markim-Orkesta och en i Frösunda. I Vallentuna skulle Hjälmsta skola byggas ut till en nioårig enhetsskola. 

Vallentuna Centralskola

Vallentuna Centralskola invigd 1954. Den låga delen t v är skolans kök. Den vita byggnaden med 

större fönster innehåller matsal/aula med teaterscen och den röda tegelbyggnaden sedvanliga skollokaler. Foto 1955 av okänd. Vallentuna bildarkiv. 

Enligt skolöverstyrelsens behovsprövning skulle de nya skolbyggnaderna bestå av: 

1) klassrumsbyggnad, 

2) kök- och bespisningslokal, 

3) ämnesrumsbyggnad och 

4) gymnastikbyggnad. 

En begäran om särskild skrivsal för det planerade högstadiet och ökat utrymme för skolans expedition avslogs. Däremot ålades kommunen att i skolans källarvåning anordna ett flertal skyddsrum mfl utrymmen som aldrig kom till användning. 

Vallentuna Centralskola i Hjälmsta 

Den nya skolbyggnaden - av tegel - invigdes 1954 och byggdes sedan till i etapper. En dekorativ målning på en fönsterlös vägg väckte en del protester, minns Josef Andersson. Två år senare byggdes nya skolan till med flygel utförd på ett sådant sätt att man fick en övertäckt rastgård.  

Enligt min betygsbok omfattade Centralskolan även den Gula och den Röda skolan. 

Jag gick två år i Gula (med gympa i Röda) och fyra år i den nya Centralskolan. I min värld tillhörde området Prästgården. Jag var från  och med klass 3 med i Holger Hovmarks sjungande barnkör och det hände att vi övade i Klockargården, där han bodde. De gamla skolbänkarna stod kvar och i dem satt vi och sjöng. Aldrig någonsin att jag hörde namnet Hjälmsta. För mig dök det, som sagt, upp först när Centralskolan blev Hjälmstaskolan 1968/69. Jag inser att jag tjatar...

Vallentuna Centralskola

Inskriven i Vallentuna Centralskola 2/5 1956

Skolkort Vallentuna Centralskola läsåret 1956-1957

Skolkort Vallentuna Centralskola läsåret 1961-1962

Jag gick i Vallentuna Centralskola 1956 till och med våren 1962. 

Läs mer om det och en återträff 51 år senare här

Hjälmstaskolan

Efter 6:an gick många av oss vidare till läroverk och realskolor. 1968 eller 1969 döptes Vallentuna Centralskola om till Hjälmstaskolan. Kan det ha att göra med att kommunen just 1968/69 delades upp i två rektorsområden och Evert Lillefors (1921-2018) kom från Möklinta till Vallentuna? Har det något att göra med att nya Ekeby- och Hammarbackskolorna byggdes? 

Jag minns, som sagt, min förvåning över detta märkliga namn Hjälmsta. 

Långt senare, när jag började släktforska och läsa kyrkoböcker upptäckte jag att Prästgårdens marker i skrifterna har kallats Hjämsta sedan 1842. Namnet är alltså yngre än exempelvis Mörby, Ekeby, Ormsta och Bällsta mfl namn som alla minner om en större gård med samma namn. Men någon gård vid namn Hjämsta har åtminstone jag inte lyckats hitta i Vallentuna. Så varifrån kom namnet till prästgården 1842? Tacksam info om sådan finns.

Och vad menar Vallentuna Bildarkiv 

när de i åtta bildtexter av nio skriver att skolan 1968/69 åter fick namnet Hjälmstaskolan?

Som att den skulle ha hetat så innan den blev Vallentuna Centralskola 1954.

Det står inte någonstans i husförhörslängderna. Och alltså inte i pappas betyg heller. 

Jag gräver vidare bland pappas prylar och hittar ett exemplar av:

Jullovet. 

Vallentunabarnens jultidning 

Datum och årtal för utgivningen saknas. 

Innehållet är teckningar och uppsatser. 

Framsidan är en tecknad bild av Röda skolan.

Under den står:

Utgiven av Hjälmsta skolas 6:e (klass) till förmån för skolresekassan. 

Pris 75 öre. En ansenlig summa på den tiden. 

Detta är den första äldre handling där jag faktiskt stöter på namnet Hjälmsta i samband med skolan. 

Jag tänker först att tidningen måste vara utgiven 1937-1940 eftersom pappa har sparat den och han gick i den skolan då.

Jag bläddrar igenom tidningen i jakten på årtal och finner följande innehåll: 

Lektion i naturkunnighet.

Av vilka delar består en ryggkota?

- Den består av utskott och ryggskott.

Ur en uppsats:

Då Karls fader dog, var han 4 år gammal.

Innehåll:

Teckning av Lucia och stjärngosse

Högtid, en text av Sven Vängby

Julotta, en dikt av Svante

När jag lärde mig åka cykel, uppsats av Holger Kvick

På väg till julottan, en teckning av Eva

Julen, text av GN

Julen, text av I.J.

Om jag finge resa till Afrika, uppsats av Harriet P

Baka kakor, uppsats av Irma

Tecknade julkort av Ingrid J, IJ, IJ och HP

Lingonplockningen, Uppsats av Holger Kvick 

Holger Emanuel Kvick

Det enda namn man faktiskt får i den här tidningen är Holger Kvick som, enligt folkbokföringen, var född 16/12 1923 och 1940 var bosatt i Hjälmsta Kyrkoherdeboställe. Holger Kvick var 2 år 6 mån 23 dagar äldre än min far så de kan knappast ha varit klasskompisar eller ens med på samma skolresa.

Holger Kvick född 16/12 1923 var son till ladugårdkarl Johan Alfred Kvick född 20/9 1893. Fadern var alltså ladugårdskarl hos prästgårdsbonden Ragnar Eriksson där de för övrigt var grannar med författaren Jan Fridegård. Så här såg familjen ut:

Ladugårdskarl

Johan Alfred Kvick född 30/9 1893 i Hammar

Frida Sofia Hellberg född 14/5 1895 i Ringkarleby

Barn:

1. Holger Emanuel Kvick född 16/12 1923 i Lillkyrka, Örebro län 
2. John Olof Kvick född 11/10 1925 i Tångeråsa - död 12/12 1979 i Hallsberg
3. Stig Åke Herbert Kvick född 12/12 1930 i Åker - död 23/4 1998 i Vallentuna
4. Anna Greta Kvick född 12/6 1932 i Engelbrekt - gift Persson - död 1/5 2013 i Lund

Holger Kvick tyckte uppenbarligen om att skriva. Så vad blev det av honom?

1950 var Holger sedan 1947 brädgårdsarbetare och bosatt på Norrtullsgatan 4 i Stockholm. Efter ett 

         nedslag i föräldrahemmet på prästgården i Vallentuna finner man honom

1960 som Bryggeriarbetare sedan 1952 bosatt på Fridhemsgatan 64 i Stockholm.

1970 och 1975 är han fortfarande bryggeriarbetare men alltjämt ogift och nu bosatt på Atlasgatan 8 

         i Stockholm. 

1980 bor Holger Kvick på Bastugatan 24 i Virserum, Hultfreds kommun, Kalmar län. Han är 57 år.

1985 är adressen Bastugatan 26, Virserum

1990 och 2000 bor han på Bastugatan 14, Virserum

Holger Kvick bor kvar på Bastugatan 14 i Virserum när han drygt 95 år gammal och fortfarande ogift gick ur tiden 27/2 2019. Det står i dödboken att han var inneboende hos Ulla Spragge på Bryggaregatan 9 i Virserum. 

Men det är alltså texten på skoltidningen som till sist ställer min så bestämda åsikt om namnet på Hjälmsta skola på ända.

"Utgiven av Hjälmsta skola  6:e (klass) till förmån för skolresekassan."

Sammanfattning

Jag kommer efter detta långa inlägg med utvikningar hit och dit fram till följande:

• Prästgårdens marker kom ca 1842 av för mig okänd anledning att kallas Hjelmsta (som Bällsta, Ormsta, Ekeby, Mörby mfl)
• Skolan har sedan starten - Scholan i Afwunden eller Avunda år 1757 - bara hetat Scholan, Skolan, Gamla skolan, Nya skolan, Skolhuset, Vallentuna Folkskola, Vallentuna småskola, Fortsättningsskolan, Vita skolan, Röda Skolan och Vallentuna Centralskola innan den 1968/69 bytte namn till Hjälmstaskolan. 
• När man skulle definiera skolan - innan den hade ett eget namn - definierade man alltså platsen vilket resulterade i tex "Hjälmsta skola" och "Ekeby skola" dvs namnet på orten först + skola.
• Det första regelrätta namnet på skolan var Vallentuna Centralskola (1954).
• Hjälmstaskolan i bestämd form blev den först 1968/69, kanske i samband med att Vallentuna fick två rektorsområden.  

Man kan dessvärre inte komma ifrån att det korrekta "Hjälmsta skola" i folkmun möjligen kan ha blivit "Hjämstaskolan" även före 1954. Bara det kan förklara (och ursäkta) 8 x påståendet i bildarkivet att Hjälmstaskolan åter blev Hjälmstaskolan 1968/69. 

Så det är bäst att jag ger mig för att inte bli någon sorts petimeter. 

Jag får helt enkelt stå ut med "historieförfalskningen".

Referenser

Andersson Josef: Från byskola till grundskola (Vallentuna kulturnämnd) (1973)

Hellström Aina Karin och Mörk Karl Erik: Örnen, Bilan o Stjärnorna (Vallentuna kulturnämnd) (1988)

Andersson Josef mfl: Vallentunabilder (1979) Vallentuna kulturnämnd 

Vallentunas husförhörslängder från 1751-1908. 

Och nu är det nya kvastar som sopar.

Och det har lett till:    

Rena Rama Röran!

Kommunens hemsida:

Från och med den 1 juli 2018 är Ekebyskolan och Hammarbacksskolan en gemensam skolenhet med namnet Rosendalsskolan.

Mitti 2020-02-18

19:13

Uppdaterad 2023-06-27 05:31

Sedan årsskiftet har Hjälmstaskolan och Karlbergsskolan slagits ihop till en. Nu är det bestämt vad den nya skolan ska heta.

För drygt två år sedan var frågan om Karlbergsskolans framtid infekterad. Det fanns förslag om att lägga ner den, förslag som debatterades hett inför valet.

En tanke var att Karlbergsskolan skulle uppgå i Hjälmstaskolan. Men sedan tog frågan en ny vändning och i stället har båda skolorna formellt lagts ner. De har slagits ihop för att bilda en ny F–9-enhet. Båda skolbyggnaderna blir kvar.

Gammalt torpnamn
I kväll väntas barn- och ungdomsnämnden fatta beslut att den nya skolan ska heta Karlslundskolan – där första ledet hämtats från Karlberg och det sista från Hjälmstalund. Karlberg var ett torp som stod där Karlbergsskolan låg medan Hjälmstalund var en prästgård i närheten av Hjälmstaskolan.

Det nya namnet börjar gälla den 1 mars. Hjälmstaskolan kommer fortsättningsvis att kallas för Karlslund Norra och Karlbergsskolan för Karlslund Södra.
Louise Kristoffersson

Barn- och ungdomsnämnden 

(2023-2026)

De nya kvastarna sitter i:  

Barn- och ungdomsnämndens ansvarar för utbildning av barn i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola och att ansvara för fritidshem integrerade med grundskolans årskurs F-6.

Och det har de alltså gjort genom att - på vår bekostnad - byta namn på gamla välkända skolor. 

Nämnden har nio (9) ordinarie ledamöter och lika många ersättare. 

De ordinarie är: 

Camilla Blacker Wallinsson (M) ordförande. Född 18/1 1987 i Råsunda som Camilla Frida Margareta Haglund. Bodde 1990 i Solna och 2000 i Sundbyberg. (Rosengårdsvägen 243).  

Per Forssberg (Kd) ledamot 1:e vice ordförande. Född 11/10 1975 som Per Oscar Albert Forsberg i Uppsala. Han bodde 1985 + 1990 + 2000 på Stråkvägen i Täby. (Hagmarksv 2)

Sandra Rudeberg (S) ledamot 2:e vice ordförande. Född 15/6 1986 i Tyresö som Sandra Jeanett Anna Rudberg. Bodde 1990 i Haninge och 2000 Handen. (Allév 14)

Alexandra Herlin (M) Född 2/4 1987 i Kista som Alexandra Victoria Brita-Christina Herlin. Bor sedan 1988 på samma adress i Vallentuna. samma 2000. (Hallonv 17)

Lovisa Hallin (L) Född som Anna Lovisa Sundblad 9/4 1980 i Vallentuna. 1990 + 2000 Bergv 51. (Lagmansv 3)

Antonio Paras (C) född i Chile den 8/10 1956. Bokförd i Sverige som Paras Herrera, Antonio Osvaldo. Bor 1990 i Norrgården 57 och 2000 Markims klockargård (Markims kyrkv 7)

Helena Vakk (S) född 28/4 1961 i Finland som Helena Henrietta Pöllä. Bor 1970 + 1975 + 1980 + 1985 i Nyköping. Bor 1990 o 2000 som Helena Henrietta Holm i Enebyberg. (Björkhagsv 59)

Maria Nordberg Fosselius (S) född 11/11 1978 i Tumba som Kerstin Maria Iréne Nordberg. Bor 1980 på Dalagatan i Sthlm men har 1985 flyttat till Takpannevägen i Vallentuna och 1990 till Lingonvägen 40 i Vallentuna. År 2000 bodde hon i Falun. (Höjdv 61)

Marie Dycefield-Scott (SD) född den 2/9 1963 i Södertälje, enligt folkbokföringen. Återfinns inte 1970 + 1975 + 1980. Bor 1985 som Marie Kaarina Garner den 2/9 1963 i Södertälje och bor 1990 + 2000 i Åkers Styckebruk. (Bergv 54)

Av de nio är en (1) född i Vallentuna. Tre (3) kan ha gått i skola här. För övrigt finns inga Vallentuna-rötter i den aktuella nämnden.  

Hembygdsmannen Karl-Erik Mörk sa en gång på 80-talet om Vallentunas politiker:

- De kom med tåget 1958, tror att de kan den här kommunen och förstår vad de beslutar om.

Han gjorde de inte. 

Och det är likadant idag.  

Om dagens politiker hade kommit med Roslagsbanan 1958 så hade de kanske fattat bättre beslut än att byta namn på gamla skolor, byggnader som utgör ovärderliga landmärken och representerar såväl historia som kultur och utgör en del av kommunens själ och identitet. Hjälmstaskolan, Hammarbacksskolan mfl är att likna vid monument som representerar just Vallentuna. 

Sånt rör man inte helt enkelt. 

Nu är de borta. Vi har förlorat en betydelsefull del av vår historia. Det är oförlåtligt och kan bara ha gjorts av politiker som inte begrep bättre. Trist. 

Lite mer från AI:

* Sjöboda i Vallentuna är främst känt som en plats för friluftsliv, särskilt en populär cykel- och motionsled ("Sjöboda Multi Trail") för mountainbike och löpning, belägen i ett naturskönt område med skog och åkermark, nära Vallentunas centrala delar, och utgör historiskt en del av Prästgårdens marker.

Sjöboda låg ursprungligen vid Prästgårdens utmarker och har en lång historia i Vallentunas jordbrukslandskap. 

** Björkby i Vallentuna syftar primärt på det populära Björkby-Kyrkvikens naturreservat, ett naturskönt område vid Vallentunasjön med odlingslandskap, ängar, betesmarker och rik flora/fauna, perfekt för promenader och friluftsliv. Området är lättillgängligt från Vallentuna centrum och har fina stigar, även tillgängliga med barnvagn och rullstol/rullator, och hyser även platser som Vallentuna kyrka och Kvarnbadet. Historiskt var Björkby en mindre gård i socknen, och reservatet bevarar både detta kulturlandskap och den biologiska mångfalden.

Björkby var en gång en liten gård med fokus på boskapsskötsel och jordbruk.
Sevärdheter: Vallentuna kyrka, Kvarnbadet, och tillgängliga leder.

*** Klockargården har historiskt legat på Prästgårdens ägor och karterades redan 1637.

Gamla klockargården i Vallentuna är en historisk byggnad som idag används av Vallentuna församling för diverse aktiviteter som barnrytmik, körer, sammanträden för föreningar och uthyrning för dop- och minnesstunder, belägen mitt emot Vallentuna kyrka. Gården, som tidigare låg på prästgårdens mark, har en lång historia och är en del av det historiska kulturlandskapet runt kyrkan. 

(Här sker en sammanblandning eller förväxling av AI. Nuvarande Klockargården byggdes 1864/ma)

****Fattigstugan i Vallentuna var det gamla fattighuset som låg nära Vallentuna kyrka och prästgården, men har rivits och ersatts av modern bebyggelse som skola (Hjelmstaskolan) och ålderdomshem, vilket markerar slutet på den institutionen men också utvecklingen av Vallentunas centrala delar under 1900-talet, enligt kommunens artikel om Prästgården (se ovan). Det låg centralt i Vallentuna, nära prästgården, kyrkan och järnvägsstationen, vilket syns på historiska kartor och foton. Under 1900-talet förändrades Vallentunas samhälle drastiskt. Gamla byggnader, inklusive fattighuset, revs för att ge plats åt ny infrastruktur.

Vad är Vallentuna Centralskola i Vallentuna?
AI: Vallentuna Centralskola är ett äldre namn för en skola i centrala Vallentuna som numera har delats upp och heter troligen Hagaskolan, Karlslundsskolan eller Rosendalsskolan, alla kommunala F-9 skolor. "Centralskolan" syftar på att skolan låg centralt och betjänade många elever, men verksamheten har omorganiserats och delats i moderna skolor med fokus på tillgänglighet, digitalt lärande och trygghet i fina lokaler.
Nyckelfakta om de nuvarande centrala skolorna:Hagaskolan: En nybyggd kommunal F-9 skola med fokus på digitalt lärande, uteklassrum, och en värdegrund mot kränkningar.
Karlslundsskolan: En kommunal F-9 skola som satsar på moderna pedagogiska tankar, tillgängligt lärande, och har musikklasser och internationalisering.
Rosendalsskolan: En kommunal F-9 skola med lokaler för både F-6 och 7-9, omgiven av natur med stora skolgårdar.
Sammanfattningsvis:
Vallentuna Centralskola är inte en enskild skola idag, utan namnet refererar snarare till en historisk skola som gett vika för flera välutrustade och moderna kommunala skolor i centrala Vallentuna.

Vad är Hjälmstaskolan?

AI: Hjälmstaskolan var namnet på en kommunal grundskola (F-6) i Vallentuna som nu, sedan beslut i barn- och ungdomsnämnden 2023, har bytt namn till Karlslundskolan, efter att dess område tidigare kallats Hjälmstalund, berättar Mitt i och Mitt i. Skolan arbetar med kontinuerlig utveckling, anti-mobbning och teamwork mellan elever och lärare, med fokus på glädje och samarbete.

(Uppgiften saknar stöd. Se ovan)

Så småningom kom Ormstaskolan (1964 o 1967), Gustav Vasa-skolan i Lindholmen (1968), Ekebyskolan (invign 11/4 1969), Hammarbackskolan, Lovisedalskolan, Karlbergskolan och Hagaskolan sedan Ormstaskolan möglat och brunnit upp. Samt alla skolor i ytterområdena. Ja, det är bara att gräva vidare för den som ids...